Jag tänker inte säga något. För skojs skull har jag tänkt att jag ska vara tyst den här gången. Han måste ju märka själv, att det är något som inte riktigt är som det ska i köket.
I måndags hämtade vi den nya kylen. Idag är det lördag. Den gamla kylen har inte lämnat köket än. I vårt lilla, trånga kök står den i ett av dörrhålen. Det är ju tur att vi har två ingångar in dit.
Skulle jag klara av att flytta den själv, gjorde jag det. Men det gör jag inte och det är helt otroligt att han inte märker något. Eller att han finner sig i att den står där, är väl mer rätt.
Skulle jag bli törstig en natt och komma i full fart mot köket i mörkret, skulle det hända saker. Eftersom jag förmodligen inte tänker på att det står en stor kyl och blockerar ingången, springer jag förstås rakt in i den. Och då håller jag inte tyst längre, vill jag lova.
Men ikväll fick jag en idé. Jag föreslog att imorgon kan vi åka och köpa den där spisen vi ska ha. Då måste den gamla spisen bort och då kanske han kommer på att även kylen måste bort.
För han måste väl åka iväg med den gamla spisen? Den kan ju knappast stå i det andra dörrhålet, så att vi måste klättra in i köket?
Eller?
fredag, januari 06, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Fnissar! Karlar ser inte....Eller tänkte han att ni ska ha mera mat?
Märkligt, men antingen har han märkt den och tänkt köra bort den "nån dag" eller också har han förträngt. Ska fråga min "gubbe" i morgon hur sånt funkar. Han har också selektiv varseblivning ibland.
ijuddzkg= det gäller att inte ha druckit alltför mycket vin med sån Word verification!
Ja, säg det. Ibland önskar jag att jag visste hur tankegångarna ser ut där inne. Det verkar vara trångt även där då och då. Nej, nu var jag elak. För det mesta är han bra att ha. :)
Oj, jag måste ha postat kommentaren samtidigt som du, Cornelia.
Vad skönt att du tror att han har tänkt köra iväg den, då finns det ju i alla fall lite hopp... Ja, fråga din. Svaret lär bli intressant.
Här var det massor av dubbla bokstäver i word verifikationen eller var det gin och tonicen?
Man ska aldrig säga aldrig, karlar är som de är...*ler*
Ja, mildamakter, de är verkligen som de är... :)
Jag tycker det är väldigt roligt & bra att du låter den stå utan att säga nåt!
Spännande att testa hur lång tid det tar om jag inte säger något och det blir intressant att se vad som händer med den gamla spisen senare idag.
Tycker mig känna igen mönstret *s*
Kylen står fortfarande kvar.
Skicka en kommentar