Gagga tycker att frivilliga ska ta sig an den här listan och jag hakar på.
1. Grab the book nearest to you, turn to page 18, and find line 4.
Kroppsspråk och signaler är viktiga i hundens tillvaro, eftersom hunden använder sin kropp för att meddela avsikter och känslor på ungefär samma sätt som vi använder oss av ljud och det talade ordet.
2. Stretch your left arm out as far as you can.
Och pang, så slår jag handen i en vägg.
3. What is the last thing you watched on TV?
Robbie Williams konsert i Berlin i förrgår.
4. Without looking, guess what time it is.
9.15
5. Now look at the clock. What is the actual time?
9.20
6. With the exception of the computer, what can you hear?
Ingenting. Det är knäpp tyst.
7. When did you last step outside? What were you doing?
Alldeles nyss då jag var ute med hundarna.
8. Before you started this survey, what did you look at?
www.sorf.nu
9. What are you wearing?
Jeans och tröja.
10. Did you dream last night?
Å, sånt kommer jag aldrig ihåg.
11. When did you last laugh?
Igår på jobbet, tillsammans med en kund.
12. What is on the walls of the room you are in?
Inramade foton av dottern som liten, en almanacka, en vägglampa och hängmapp med räkningar.
13. Seen anything weird lately?
En äldre kvinna som rotade i en papperskorg full av hundbajspåsar.
14. What do you think of this quiz?
Den här var lite kul.
15. What is the last film you saw?
En thriller på tv. Kommer inte ihåg titeln.
16. If you became a multi-millionaire overnight, what would you buy?
Tredje listan som jag besvarar och jag får säga samma sak som i de andra:
En hästgård.
17. Tell me something about you that I don't know.
I brist på sköthäst, skötte jag en ko när jag var i tioårsåldern. Och jag red även på den.
18. If you could change one thing about the world, regardless of guilt or politics?
Lika lön till alla i hela världen skulle kunna vara bra och lösa en hel del andra problem.
19. Do you like to dance?
Jag gjorde – när jag var yngre.
20. George Bush?
Farlig …
21. Imagine your first child is a girl, what do you call her?
Jag skulle gardera mig med en uppsjö av namn tills hon själv fick välja eftersom jag
märker att det namn hon fått, är det värsta hon vet. Och jag var likadan i hennes ålder.
22. Imagine your first child is a boy, what do you call him?
Eftersom det blev en tjej, fanns det aldrig någon anledning att fundera över det.
Tror jag. Eller gjorde vi det?
23. Would you ever consider living abroad?
Nja, kanske på något varmare ställe under vintern då.
24. What do you want God to say to you when you reach the pearly gates?
"Oj oj oj, jag har en lååång lista här som vi måste beta av innan du kommer in..."
tisdag, januari 31, 2006
Rökningen
Igår rökte jag två cigaretter, mot de 20 som jag brukar röka.
Sedan fick jag fullkomlig panik när klockan närmade sig 21, en av personalen skulle gå hem och jag visste att jag inte på något sätt skulle kunna gå ut och ta en cigarett. Så jag skyndade mig ut och rökte - en helt onödig cig.
Det bevisar att det sitter mer i huvudet än i kroppen just nu. Tror faktiskt att det värsta begäret efter nikotin har försvunnit.
måndag, januari 30, 2006
Försvunnen novell
Det var länge sedan jag skrev noveller för veckotidningar men 2004 (tror jag) hade en veckotidning en tävling dit jag skickade ett bidrag. Några månader senare fick jag ett brev om att novellen inte vunnit något pris men att den ändå kommer att publiceras. Jag tror det var över ett år sedan och har glömt hela saken.
Idag fick jag ett nytt brev med ett kontrakt. I brevet skriver de att jag ska maila in novellen (de fick en papperskopia från början). Det är förstås lite kul... om jag nu hittade novellen.
Den måste ha skrivits på den gamla datorn och där finns den inte kvar. Jag har letat på alla backupskivor men nej. Den finns inte. Förmodligen har jag sparat den på diskett och här finns hundratals gamla disketter att gå igenom.
Då är det bara att börja leta då. Det är lite pinsamt att ringa och be dem skicka tillbaks papperskopian på novellen för att jag ska kunna skriva av den.
Suck.
Uppdatering 14:14:
Nu börjar paniken komma. Filen finns ingenstans. Några disketter fungerar inte längre, kanske var den sparad just där. Nästa steg är att leta genom alla sparade pappersbuntar i källaren - om det finns en papperskopia kvar av novellen. Varför ska sånt här alltid hända mig...
Uppdatering 15:39
Man ska alltid ha saker där man brukar ha dem. Jag har en förmåga att lägga saker på speciella ställen "så att jag kommer ihåg var de är". Det måste ha hänt med disketten. Den låg på ett väldigt udda ställe och går det några år, glömmer man. Nu har jag i alla fall hittat den och novellen är ivägmailad. (Vilket onödigt inlägg det här blev, egentligen) :)
Idag fick jag ett nytt brev med ett kontrakt. I brevet skriver de att jag ska maila in novellen (de fick en papperskopia från början). Det är förstås lite kul... om jag nu hittade novellen.
Den måste ha skrivits på den gamla datorn och där finns den inte kvar. Jag har letat på alla backupskivor men nej. Den finns inte. Förmodligen har jag sparat den på diskett och här finns hundratals gamla disketter att gå igenom.
Då är det bara att börja leta då. Det är lite pinsamt att ringa och be dem skicka tillbaks papperskopian på novellen för att jag ska kunna skriva av den.
Suck.
Uppdatering 14:14:
Nu börjar paniken komma. Filen finns ingenstans. Några disketter fungerar inte längre, kanske var den sparad just där. Nästa steg är att leta genom alla sparade pappersbuntar i källaren - om det finns en papperskopia kvar av novellen. Varför ska sånt här alltid hända mig...
Uppdatering 15:39
Man ska alltid ha saker där man brukar ha dem. Jag har en förmåga att lägga saker på speciella ställen "så att jag kommer ihåg var de är". Det måste ha hänt med disketten. Den låg på ett väldigt udda ställe och går det några år, glömmer man. Nu har jag i alla fall hittat den och novellen är ivägmailad. (Vilket onödigt inlägg det här blev, egentligen) :)
En lista till...
Ytterligare en lista, den här gången från Bloggblad.
Fem saker jag är bra på:
1) Vara bichaufför åt K. Tala om när han kör för fort, när han ska svänga, när han ska använda vindrutetorkarna för att jag inte ser något, när bilen framför bromsar (ifall han hade missat det) etc.
2) Gå ut med två hundar samtidigt i flexikoppel. Jag har fått in en ordentlig snits på att låsa det ena kopplet, låsa upp det andra samtidigt, snurra åt rätt håll när hundarna springer runt åt varsitt håll, lyfta benen i exakt rätt tid. Tajming, skulle jag vilja kalla det.
3) Att få K att skjutsa mig till jobbet när det är snöstorm. Har hittat rätt teknik genom att hålla mig för hjärtat, se tårögd ut och säga att jag inte klarar bilen genom alla snödrev på vägen.
4) Att hålla tyst när dottern rider. Jag kör med kroppsspråk istället. Sparkar med benen i bänken på läktaren för att visa att hon måste använda skänklarna bättre, förflyttar mig i sidled vid skänkelvikningar, guppar upp och ned när hon hoppar etc.
5) Kan fånga nyfödda guppyn i håv. Det är som ett dataspel. Bara att följa med håven under den födande honan och räkna poäng när ynglen föds rakt ner i håven.
Eftersom det nu cirkulerar så många listor överallt har jag noll koll på vem som har svarat på vad, så den som känner sig manad - svara.
Fem saker jag är bra på:
1) Vara bichaufför åt K. Tala om när han kör för fort, när han ska svänga, när han ska använda vindrutetorkarna för att jag inte ser något, när bilen framför bromsar (ifall han hade missat det) etc.
2) Gå ut med två hundar samtidigt i flexikoppel. Jag har fått in en ordentlig snits på att låsa det ena kopplet, låsa upp det andra samtidigt, snurra åt rätt håll när hundarna springer runt åt varsitt håll, lyfta benen i exakt rätt tid. Tajming, skulle jag vilja kalla det.
3) Att få K att skjutsa mig till jobbet när det är snöstorm. Har hittat rätt teknik genom att hålla mig för hjärtat, se tårögd ut och säga att jag inte klarar bilen genom alla snödrev på vägen.
4) Att hålla tyst när dottern rider. Jag kör med kroppsspråk istället. Sparkar med benen i bänken på läktaren för att visa att hon måste använda skänklarna bättre, förflyttar mig i sidled vid skänkelvikningar, guppar upp och ned när hon hoppar etc.
5) Kan fånga nyfödda guppyn i håv. Det är som ett dataspel. Bara att följa med håven under den födande honan och räkna poäng när ynglen föds rakt ner i håven.
Eftersom det nu cirkulerar så många listor överallt har jag noll koll på vem som har svarat på vad, så den som känner sig manad - svara.
söndag, januari 29, 2006
Å nej!
Stilstudie av yffen som måste gå på frambenen för att hävda sig mot de stora hundgrabbarna genom att kissa högt. Ganska kul att se MEN det är inte kul att ha målat och tapetserat hela dagen och sedan få yffens betyg genom att han trippar ner i källaren och kissar högt på den nymålade väggen! Man kan gråta för mindre...
Han har aldrig gjort så förr. Vad har det tagit åt honom? Var det fel färg?
Flyttplaner
Gunnel vill att jag svarar på frågor om flyttbestyr så här kommer det:
Flyttplaner
1. När flyttade du senast?
I april år 2000.
2. Hur många gånger har du flyttat?
Jag fick tänka efter ordentligt här. Jag tror att det är 13 ggr men det kan vara någon flytt jag har glömt för länge sedan.
3. Vad tycker du är det värsta med att flytta?
Saker tar aldrig slut. När man tycker att man är klar, återstår hälften. Och allt packande och bärande. Flyttstädningen förstås.
4. Det bästa?
Då allt är klart - när man fått upp allt på det nya stället. Och så köper man lite nytt och får gammalt rensat.
5. Vill du flytta nu och i så fall, vart?
Inte just nu eftersom vi renoverar här. Men när jag vinner den där 3-miljonersvinsten vill jag flytta till en hästgård.
Eftersom Bloggblad ändå är igång och svarar på än det ena och än det andra, kan hon lika bra ta de här frågorna också.
Monica på Mitt Aktuellt gillar frågor, så här kommer lite fler för henne.
Mamselamsen verkar ha en hel del flyttankar, så de här kan passa henne.
Och eftersom Gagga bor i en sådan idyll, är jag nyfiken att höra på vad hon tycker om flyttande.
Flyttplaner
1. När flyttade du senast?
I april år 2000.
2. Hur många gånger har du flyttat?
Jag fick tänka efter ordentligt här. Jag tror att det är 13 ggr men det kan vara någon flytt jag har glömt för länge sedan.
3. Vad tycker du är det värsta med att flytta?
Saker tar aldrig slut. När man tycker att man är klar, återstår hälften. Och allt packande och bärande. Flyttstädningen förstås.
4. Det bästa?
Då allt är klart - när man fått upp allt på det nya stället. Och så köper man lite nytt och får gammalt rensat.
5. Vill du flytta nu och i så fall, vart?
Inte just nu eftersom vi renoverar här. Men när jag vinner den där 3-miljonersvinsten vill jag flytta till en hästgård.
Eftersom Bloggblad ändå är igång och svarar på än det ena och än det andra, kan hon lika bra ta de här frågorna också.
Monica på Mitt Aktuellt gillar frågor, så här kommer lite fler för henne.
Mamselamsen verkar ha en hel del flyttankar, så de här kan passa henne.
Och eftersom Gagga bor i en sådan idyll, är jag nyfiken att höra på vad hon tycker om flyttande.
Våra bäbisar
Gunnel har valpar, andra har kattungar. Det här är våra bäbisar som nu blivit så stora att de kommer att lämna oss vilken dag som helst. Några har redan flyttat.
Hann inte mer än att bli glad över att de ger sig iväg, förrän nästa kull yngel föddes. Det där akvariet i källaren kommer att behövas, mer än väl.
~~
Ikväll blir det att titta på Robbie Williams och sucka trånande...
Källaren
Nu, när allt är pest och pina i och med trappa-ned-på-rökningen är det skönt att ha något att pyssla med. Idag ska halva rummet i källaren målas och tapetseras. Målandet är klart och om en timme ca åker tapeterna upp.
Fönstren är klara inifrån men det är inte utgrävt utifrån än. Det blir inte klart förrän tjälen gått ur marken. Nedtill är plywoodskivorna målade. Upptill kommer det upp tapeter och sedan en list mellan det målade och tapetserade.
Taket var från början lågt med sågspån och halm. Vi har behållt de gamla bjälkarna som vi dolt med nya lister. (Listerna nedåt är inte ditsatta än)
Längs listerna i mitten av taket går ytterligare en list där vi kommer att ha belysningen. Det kommer alltså att lysa uppåt och det blev ett riktigt behagligt sken, faktiskt.
I det här hörnet kommer vi att ha ett stort hörnakvarium som vi ska tillverka på egen hand (billigast så). Men det är långt dit än...
Tyvärr kommer vi att få leva med de här gamla rören tills i vår, då det blivit varmare eftersom värmen i huset måste stängas av helt en längre tid när de tas bort. Därför kommer inte heller den väggen att kunna målas förrän då och bjälkarna i taket har heller inte lister.
Men så fort tapeterna är uppe, kan vi börja tänka på golv. Det börjar i alla fall hända saker. Synd att jag inte fotade hur det såg ut från allra första början.
Fönstren är klara inifrån men det är inte utgrävt utifrån än. Det blir inte klart förrän tjälen gått ur marken. Nedtill är plywoodskivorna målade. Upptill kommer det upp tapeter och sedan en list mellan det målade och tapetserade.
Taket var från början lågt med sågspån och halm. Vi har behållt de gamla bjälkarna som vi dolt med nya lister. (Listerna nedåt är inte ditsatta än)
Längs listerna i mitten av taket går ytterligare en list där vi kommer att ha belysningen. Det kommer alltså att lysa uppåt och det blev ett riktigt behagligt sken, faktiskt.
I det här hörnet kommer vi att ha ett stort hörnakvarium som vi ska tillverka på egen hand (billigast så). Men det är långt dit än...
Tyvärr kommer vi att få leva med de här gamla rören tills i vår, då det blivit varmare eftersom värmen i huset måste stängas av helt en längre tid när de tas bort. Därför kommer inte heller den väggen att kunna målas förrän då och bjälkarna i taket har heller inte lister.
Men så fort tapeterna är uppe, kan vi börja tänka på golv. Det börjar i alla fall hända saker. Synd att jag inte fotade hur det såg ut från allra första början.
fredag, januari 27, 2006
En länk till
För flera år sedan beställde jag prenumeration via mail på nyheter från Allt om Mat och Allt i Hemmet till min Spray-mail. Eftersom jag sällan går in där, förblir dessa mail oöppnade och har samlats i mängder.
Har börjat rensa och läser snabbt igenom. Ibland fastnar jag i länkar (som den jag la ut om antikviteter) och nu fastnade jag i den här. Lite kul att hyra en egen kock! Vid något speciellt tillfälle, förstås.
Priset som stod i mailet från 2004 var 295 kr/person och det tycker jag låter helt överkomligt för någon riktigt speciell tillställning. Kanske inte en familjemiddag, då :).
Har börjat rensa och läser snabbt igenom. Ibland fastnar jag i länkar (som den jag la ut om antikviteter) och nu fastnade jag i den här. Lite kul att hyra en egen kock! Vid något speciellt tillfälle, förstås.
Priset som stod i mailet från 2004 var 295 kr/person och det tycker jag låter helt överkomligt för någon riktigt speciell tillställning. Kanske inte en familjemiddag, då :).
Vad har jag egentligen slängt?
För ett tag sen rensade vi i källaren. Kartong efter kartong med gamla saker åkte ut. Idag hamnade jag på den här sidan.
En del saker vi slängde är misstänkt lika vissa saker på just den sidan. Likaså saker jag har slängt förr om åren.
Man skulle ha sparat den där Cobratelefonen och den där Dialogtelefonen i alla fall och i fortsättningen bör man ta reda på vem formgivaren är innan man hivar ut saker.
Det kanske inte är så dumt att samla på prylar ändå?
En del saker vi slängde är misstänkt lika vissa saker på just den sidan. Likaså saker jag har slängt förr om åren.
Man skulle ha sparat den där Cobratelefonen och den där Dialogtelefonen i alla fall och i fortsättningen bör man ta reda på vem formgivaren är innan man hivar ut saker.
Det kanske inte är så dumt att samla på prylar ändå?
Råttan
Sluta-röka-projektet tar nästan knäcken på mig. Hade svårt att somna igår men efter timmar av att ha legat och vridit mig i sängen så började jag sakta somna in. Var just på väg att somna när det där ljudet började. Inne i väggen. En mus eller råtta som sprang där inne, i full fart och ljudet började vid dörrhålet, löpte sedan längs hela väggen, mot kortväggen och alldeles ovanför mitt huvud stannade den. Det blev knäpp tyst.
Jag menar, vem kan bara somna och strunta i en råtta som finns bakom ens huvud även om det finns en vägg emellan? Satte mig förstås käpprätt upp i sängen och väntade på mer ljud. Det kom inga. Inte på länge i alla fall. Så jag la mig igen. Då började det igen men nu åt motsatt håll. Och sedan helt tyst.
Det här har hänt tidigare en vinter. Jag tröstade mig med att råttan i alla fall inte kommer in genom väggen. Den springer där ett tag och försvinner sedan ut. Så jag la mig igen och skulle just somna när en tanke slog mig. K håller och bygger om i källaren. Han har rivit tak och en del av väggarna och naturligtvis finns det säkert en hel del ställen för en råtta att ta sig in.
Hade inte den tanken slagit mig, hade jag somnat och säkert sovit gott hela natten. Allt hade varit frid och fröjd. Men nu kunde jag förstås inte låta bli att tänka på att en råtta eventuellt befann sig inne i huset. Och hur många gånger har man inte läst om folk som vaknar med en råtta på huvudkudden. Det har ju faktiskt hänt.
Yffen lyfte väl lite på huvudet av ljudet i väggen men somnade igen. Jag gick upp för att leta på katten. Hon sov också djupt och jag fick bära ner henne i källaren, satte ner henne på golvet där hon sömnigt tittade på mig. Om råttan gav ifrån sig minsta lilla ljud just då, hade katten reagerat men det var knäpp tyst. Och katten hade ingen lust att sitta kvar.
Jag fick helt enkelt återvända till sängen. Vid den här tidpunkten hade jag blivit ordentligt röksugen. Jag nästan grät efter en cigarett, men nej. Inget rökande och absolut inte mitt i natten. Då var det faktiskt bättre att tänka på råttan. Och jag kunde förstås inte låta bli. Satte mig upp flera gånger när jag tyckte att något rörde sig i sängen men det var bara yffen som drömde att han sprang och sprattlade i sömnen. Gick flera gånger upp för att se att råttan inte gått in i dotterns rum.
Och katten låg lugnt och sov i soffan.
Jag somnade inte förrän för några timmar sedan. Och är vaken nu. Fortfarande lika röksugen och ingen råtta har visat sig. Men nu är jag totalt slut.
torsdag, januari 26, 2006
Frågor
Monica, Mitt Aktuellt, har skickat vidare de här frågorna till mig
och här kommer då svaren:
Fyra jobb jag har haft:
1. Sekreterare
2. Översättare av videofilmer
3. Cad-operatör
4. IT-tekniker
Fyra filmer jag kan se om och om igen:
1. Tomten är far till alla barnen
2. Sova med fienden
3. Rain Man
4. Gökboet
Fyra ställen där jag bott:
1. Manchester, England
2. En andrahandslägenhet på Östermalm i Stockholm.
3. Etta i Sollentuna.
4. Olika adresser i Västerås
Fyra tv-program jag gillar:
1. 24 T
Tittar så lite på tv!
Fyra ställen där jag varit på semester:
1. Österrike
2. Grekland
3. Spanien
4. Ryssland
Fyra sajter som jag besöker dagligen:
1. De största dagstidningarnas sajter
2. Nyligen
3. Skrivarsidan
4. Diverse bloggar
Fyra favoriträtter:
1. Bakpotatis med div fyllningar
2. Ananasgryta
3. Nasigoreng
4. Gorgonzolafilé
Fyra ställen där jag gärna skulle vara nu:
1. På den stora hästgård som vi köper den dag jag vinner 3 miljoner på Miljonlotteriet.
2. På en varm strand vid något hav, vilket hav har mindre betydelse.
3. Annars är jag ganska nöjd där jag är just nu.
Skickar vidare till:
Gunnel
Bambi
Mildamakter
Iréne
och här kommer då svaren:
Fyra jobb jag har haft:
1. Sekreterare
2. Översättare av videofilmer
3. Cad-operatör
4. IT-tekniker
Fyra filmer jag kan se om och om igen:
1. Tomten är far till alla barnen
2. Sova med fienden
3. Rain Man
4. Gökboet
Fyra ställen där jag bott:
1. Manchester, England
2. En andrahandslägenhet på Östermalm i Stockholm.
3. Etta i Sollentuna.
4. Olika adresser i Västerås
Fyra tv-program jag gillar:
1. 24 T
Tittar så lite på tv!
Fyra ställen där jag varit på semester:
1. Österrike
2. Grekland
3. Spanien
4. Ryssland
Fyra sajter som jag besöker dagligen:
1. De största dagstidningarnas sajter
2. Nyligen
3. Skrivarsidan
4. Diverse bloggar
Fyra favoriträtter:
1. Bakpotatis med div fyllningar
2. Ananasgryta
3. Nasigoreng
4. Gorgonzolafilé
Fyra ställen där jag gärna skulle vara nu:
1. På den stora hästgård som vi köper den dag jag vinner 3 miljoner på Miljonlotteriet.
2. På en varm strand vid något hav, vilket hav har mindre betydelse.
3. Annars är jag ganska nöjd där jag är just nu.
Skickar vidare till:
Gunnel
Bambi
Mildamakter
Iréne
onsdag, januari 25, 2006
Bakslag
Det började så bra. Måndag, tisdag och hela dagen idag. Jag har nästan inte rökt något alls, bara någon enstaka cigarett när det har känts för jobbigt. Därför avbokade jag läkartiden imorgon. Tänkte att jag fixar det här på egen hand utan att göra allt för stor affär av det och utan att behöva köpa medicin för en tusenlapp.
När jag kom till jobbet ikväll kände jag mig febrig. Någon timme senare fick jag yrsel, var helt okoncentrerad och mådde rent ut sagt pest. Fyra timmar kvar att jobba och jag kände att det aldrig skulle gå utan en cigarett.
Tillät mig själv att röka. Det hjälpte inte. Mådde lika dåligt. Rökte en cigarett till. Det hjälpte. Blev genast "normal" igen.
Jag tar nya tag imorgon så får vi se. Det går ju faktiskt att beställa ny läkartid om jag inte fixar det här.
Det konstiga är att jag inte är så röksugen som jag trodde att jag skulle vara. Istället känner jag mig riktigt sjuk när kroppen skriker efter nikotin. För det är väl förmodligen det den gör…
När jag kom till jobbet ikväll kände jag mig febrig. Någon timme senare fick jag yrsel, var helt okoncentrerad och mådde rent ut sagt pest. Fyra timmar kvar att jobba och jag kände att det aldrig skulle gå utan en cigarett.
Tillät mig själv att röka. Det hjälpte inte. Mådde lika dåligt. Rökte en cigarett till. Det hjälpte. Blev genast "normal" igen.
Jag tar nya tag imorgon så får vi se. Det går ju faktiskt att beställa ny läkartid om jag inte fixar det här.
Det konstiga är att jag inte är så röksugen som jag trodde att jag skulle vara. Istället känner jag mig riktigt sjuk när kroppen skriker efter nikotin. För det är väl förmodligen det den gör…
Länk
Snart bär det iväg till jobbet men jag ville bara lägga ut länken till en sida
som jag besöker varje dag sedan jag upptäckte den hos Mitt Aktuellt.
Den uppdateras med nya bilder varje dag och man bara dööör...
som jag besöker varje dag sedan jag upptäckte den hos Mitt Aktuellt.
Den uppdateras med nya bilder varje dag och man bara dööör...
tisdag, januari 24, 2006
En hel del vatten idag
Jag borde inte ha brytt mig om de där snöfläckarna i hallen. Hade ju bestämt mig för att inte göra mer än att dammsuga innan besöket. Att sedan hämta skurhink, snubbla med den i trappan och splash… En hink rymmer mycket vatten. Mycket vatten på trägolv är inte bra.
Tur att K sov och fortfarande inte vet. Han brukar alltid klaga över att jag har för mycket vatten på trägolven när jag skurar. Då skulle han ha sett sjön som låg där idag.
Där kan man snacka om mycket vatten. Mängden han har klagat på är peanuts i jämförelse.
Det blev en trevlig fikastund i alla fall och kanske tar vi på oss andra åtaganden, som att vara kontaktfamilj för ett barn. Jag vet inte. Vi får fundera på det. Ordentligt. Det kan vara att ta sig vatten över huvudet (undrar varför jag tänker på så mycket vatten idag?).
Tur att K sov och fortfarande inte vet. Han brukar alltid klaga över att jag har för mycket vatten på trägolven när jag skurar. Då skulle han ha sett sjön som låg där idag.
Där kan man snacka om mycket vatten. Mängden han har klagat på är peanuts i jämförelse.
Det blev en trevlig fikastund i alla fall och kanske tar vi på oss andra åtaganden, som att vara kontaktfamilj för ett barn. Jag vet inte. Vi får fundera på det. Ordentligt. Det kan vara att ta sig vatten över huvudet (undrar varför jag tänker på så mycket vatten idag?).
Ringa hem
Om man har:
en hund som heter Lillebror
(Gunnel, hans uppfödare döpte valparna efter Astrid Lindgrens sagor)
en algätare i det ena akvariet som heter Malte
(som dottern har en förmåga att glömma ge mat)
en annan algätare i det andra akvaret som heter Melissa
(som dottern oftast också glömmer att ge mat)
en slöjstjärt i skål i vardagsrummet som heter Amalia
(som också ofta glöms bort när de andra fiskarna får mat)
så kan ett telefonsamtal hem till dottern från jobbet låta ungefär så här:
"Kan du ta ut Lillebror en sväng? Du behöver inte gå så långt i mörkret, bara så att han får kissa av sig ordentligt.
Och glöm inte att ge Malte och Melissa mat, det finns inte mycket kvar på rutorna som dom kan äta av.
Och glöm för allt i världen inte Amalia ikväll, annars knackar hon på skålen hela natten."
Det är inte konstigt att jobbarkompisar som inte vet något och råkar höra, tystnar...
en hund som heter Lillebror
(Gunnel, hans uppfödare döpte valparna efter Astrid Lindgrens sagor)
en algätare i det ena akvariet som heter Malte
(som dottern har en förmåga att glömma ge mat)
en annan algätare i det andra akvaret som heter Melissa
(som dottern oftast också glömmer att ge mat)
en slöjstjärt i skål i vardagsrummet som heter Amalia
(som också ofta glöms bort när de andra fiskarna får mat)
så kan ett telefonsamtal hem till dottern från jobbet låta ungefär så här:
"Kan du ta ut Lillebror en sväng? Du behöver inte gå så långt i mörkret, bara så att han får kissa av sig ordentligt.
Och glöm inte att ge Malte och Melissa mat, det finns inte mycket kvar på rutorna som dom kan äta av.
Och glöm för allt i världen inte Amalia ikväll, annars knackar hon på skålen hela natten."
Det är inte konstigt att jobbarkompisar som inte vet något och råkar höra, tystnar...
måndag, januari 23, 2006
Utredning
I morgon är det dags för hemutredningen inför vår ryska tjejs sommarvistelse här. En ny utredning måste göras varje gång hon ska komma hit. Jag storstädar inte. Det är inte städningen som granskas utan att vi har normala förhållanden här i hemmet. Okej, dammsugaren tar jag väl fram men det skulle jag ha gjort vare sig en socialsekreterare kom eller inte.
På adoptionskursen diskuterades mycket om dessa utredningar. De flesta par var nervösa. Jag ser besöken mer som en trevlig fikastund, vilket de också har varit. I och för sig är adoptionsutredningar mer ingående och går in på de mest intima saker i ens liv och kanske skulle även jag uppleva just de samtalen och frågorna obehagliga.
På adoptionskursen hörde jag också om ett par som vid hemutredningen påstått att de aldrig varit osams eller oense. Enligt ryktet fick de inte adoptera eftersom socialsekreterarna blev skeptiska och inte ansåg detta vara normalt. Men det kan ju bara vara ett rykte, jag vet inte.
Jag tror att jag också skulle reagera om jag fick höra att det aldrig varit oenigheter i ett långvarigt förhållande. Hur kan man undvika en enda?
Igår ringde vi till vår ryska tjej och allt var bra där på barnhemmet. Mamma pratade ryska med henne och dottern och jag sa var sitt hej i luren. Mer kan vi inte säga men hon lät i alla fall uppåt, vilket är skönt.
På adoptionskursen diskuterades mycket om dessa utredningar. De flesta par var nervösa. Jag ser besöken mer som en trevlig fikastund, vilket de också har varit. I och för sig är adoptionsutredningar mer ingående och går in på de mest intima saker i ens liv och kanske skulle även jag uppleva just de samtalen och frågorna obehagliga.
På adoptionskursen hörde jag också om ett par som vid hemutredningen påstått att de aldrig varit osams eller oense. Enligt ryktet fick de inte adoptera eftersom socialsekreterarna blev skeptiska och inte ansåg detta vara normalt. Men det kan ju bara vara ett rykte, jag vet inte.
Jag tror att jag också skulle reagera om jag fick höra att det aldrig varit oenigheter i ett långvarigt förhållande. Hur kan man undvika en enda?
Igår ringde vi till vår ryska tjej och allt var bra där på barnhemmet. Mamma pratade ryska med henne och dottern och jag sa var sitt hej i luren. Mer kan vi inte säga men hon lät i alla fall uppåt, vilket är skönt.
söndag, januari 22, 2006
Yffen - en hjälte
Jag har fått igång datorn hjälpligt och har lyckats göra en backup, tack och lov. När jag var inne som admin på felsäkert läge upptäckte jag att en trojan som jag trodde var borta fortfarande ligger kvar på den användaren. Annars startar datorn upp varannan gång, och varannan gång av de gångerna fungerar inte mus eller tangentbord vilket tyder på en konflikt någonstans. Vi får se hur länge det här går…
Satt här vid datorn och skrev en novell nu, mitt i natten, när ett gäng överförfriskade ungdomar passerade utanför. De hade kul och pangade gatlyktor. På en redan fattig kommun, tycker jag att det är lite onödigt. Yffen hade förstås hört och skällde fruktansvärt. Så jag släppte helt enkelt ut honom på altanen. Det kanske var dumt, så här mitt i natten med tanke på grannarna, men killarna sprang. Och som de la benen på ryggen! Rasade omkull, krälade fram och ville bort härifrån så fort som möjligt. Det är första gången jag har sett någon vara rädd för yffen. Dessutom kom han inte längre än till grinden på altanen heller.
Men resten av gatlyktorna fick vara ifred och yffen blev nog riktigt stolt, tror jag. Spände upp sig när han trippade in igen.
Yffen – i samhällets tjänst.
Satt här vid datorn och skrev en novell nu, mitt i natten, när ett gäng överförfriskade ungdomar passerade utanför. De hade kul och pangade gatlyktor. På en redan fattig kommun, tycker jag att det är lite onödigt. Yffen hade förstås hört och skällde fruktansvärt. Så jag släppte helt enkelt ut honom på altanen. Det kanske var dumt, så här mitt i natten med tanke på grannarna, men killarna sprang. Och som de la benen på ryggen! Rasade omkull, krälade fram och ville bort härifrån så fort som möjligt. Det är första gången jag har sett någon vara rädd för yffen. Dessutom kom han inte längre än till grinden på altanen heller.
Men resten av gatlyktorna fick vara ifred och yffen blev nog riktigt stolt, tror jag. Spände upp sig när han trippade in igen.
Yffen – i samhällets tjänst.
fredag, januari 20, 2006
Vibträning
Lägger ut det här från min gamla dator och hoppas få fart på den andra i helgen när jag är ledig. Att döma av de konstiga ljuden från disken även på den här, är risken stor att jag snart är helt datorlös. Hemska tanke!
~~
För att komplettera min "naturella" träning kommer jag nästa vecka att skaka loss här. Träningen ska vara helt superb enligt folk som håller på och många elitidrottsmän går dit.
Ajöss till ont i handleder, axlar, sladdriga delar och celluliter, alltså? Det återstår att se. 10-20 minuters träning motsvarar 1-2 timmar på gym och det är helt ypperligt. Inte blir man svettig heller och kan träna i vanliga kläder. Det låter som den ultimata träningen för mig.
~~
Idag är det jobbardag. Barnbidrag = mycket kunder och jag behöver m a o inte använda min energi på att bekymra mig över trasiga datorer den här dagen.
~~
För att komplettera min "naturella" träning kommer jag nästa vecka att skaka loss här. Träningen ska vara helt superb enligt folk som håller på och många elitidrottsmän går dit.
Ajöss till ont i handleder, axlar, sladdriga delar och celluliter, alltså? Det återstår att se. 10-20 minuters träning motsvarar 1-2 timmar på gym och det är helt ypperligt. Inte blir man svettig heller och kan träna i vanliga kläder. Det låter som den ultimata träningen för mig.
~~
Idag är det jobbardag. Barnbidrag = mycket kunder och jag behöver m a o inte använda min energi på att bekymra mig över trasiga datorer den här dagen.
torsdag, januari 19, 2006
Datorhaveri
Min dator har gått ur världen. Totalt död. Och ingen backup hade jag gjort. Hur kan man vara så dum? Jag vill inte ens tänka på alla foton jag hade på den som jag gärna hade haft kvar.
Sitter just nu vid min gamla, sega dator som inte är så säker så surfandet blirväldigt begränsat tills allt är fixat och klart.
Pest och pina...
Sitter just nu vid min gamla, sega dator som inte är så säker så surfandet blirväldigt begränsat tills allt är fixat och klart.
Pest och pina...
Den där schnauzern
Vissa hundägare imponerar. Av en hundägare här i samhället är jag mäkta imponerad.
Likaså av hunden. Det är en stor, svart riesenschnauzer. Man skulle behöva stapla fyra-fem yffar på varann för att komma upp till den här hundens storlek.
Schnauzern är aldrig kopplad. Tätt intill sin ägares ben går han, med fjädrande steg och nu kommer det som jag är så imponerad av: Hunden tittar inte åt en annan hund. (Inte åt yffarna i alla fall.) Där står jag, två meter ifrån, och håller i två skällande yffar och schnauzern liksom bara seglar förbi utan att vända blicken mot oss.
Jag tror det är just hundens nonchalans som gör yffarna ännu mer vansinniga. De kastar sig framåt i kopplen, skäller så mycket att de storknar, snor runt i kopplen för att försöka komma loss. Men schnauzern bara sveper vidare. Som om de vore luft.
Ägaren har väl sett åt mitt håll någon gång. Gett mig en blick som om han ville säga ”är det inte dags för lite hunduppfostran?”. Tror jag i alla fall. Eller så känner jag så eftersom jag känner mig ganska underlägsen honom när jag inte ens får tyst på de små sakerna som hänger i kopplen och kippar efter luft för att de är så frustrerade.
En gång drog schnauzern en pulka med ett litet barn. Även den gången var han lös och uppförde sig förstås exemplariskt, tätt intill ägarens ben.
Nu är yffen för liten för att dra en pulka. Men om jag leker med tanken att han skulle dra ett litet barn. I en vansinnesfärd genom hela samhället, nosande efter spår där första bästa tik har gått. Sick-sack, över gator, helt okontrollerat, med mig springande efter…
Ja, ja… Det kanske är dags att ta fram stora godispåsen och satsa på lite hunddressyr. Och så länge finns det ju koppel…
onsdag, januari 18, 2006
Naturell träning
Jag går inte på gym. Inte på Friskis och Svettis heller. Här kör vi med naturell träning och jag gav nyss, i en kommentar hos Bambi, ett tips på effektiv träning för magmusklerna.
Lägg margarin i en stekpanna. Sätt på plattan. Gå tillbaks till datorn och läs bloggar och glöm stekpannan. När brandvarnaren tjuter, gå tillbaks till köket. Nu bolmar det så mycket ur stekpannan att hela köket fylls av rök. Hosta. Hosta igen. Hosta i en timme.
Nästa dag känner du effekten i magmusklerna och vad som är bra med denna träning, är att hela familjen tränar samtidigt. Det blir en sorts gemenskap som man inte hittar någon annanstans.
När vi kommer till benen, utövade jag alldeles nyss ett ypperligt träningsmoment:
Vänta tills postbilen passerat ditt hus (viktigt!). Se till att ha blankis utanför ytterdörren med
helst lite nysnö på. En halv centimeter räcker. Sätt på dig de mest slitna slip-ins med lika sliten sula under och ge dig ut för att hämta posten.
Gå ut på den snötäckta blankisen. När det börjar glida under sulorna, sträck ut armarna och sträck ena benet framåt. Är det svårt att få fäste, böj lite på knät, sätt ned benet och upprepa samma procedur med andra benet. Som kosackdans ungefär. Upprepa några gånger tills du känner att du har fäste under sulorna igen. Ta dig försiktig fram till postlådan.
När du ska tillbaks har du posten i handen. Försök att hålla kvar den medan du upprepar kosackdansen på isen. Ut med armarna, ena benet fram, böj knät, andra benet fram, böj knät.
Blir det bakåtsparkar gör det inte så mycket. Huvudsaken är att du inte faller.
Jag återkommer till armövningar när jag hittat en bra, naturell övning.
Lägg margarin i en stekpanna. Sätt på plattan. Gå tillbaks till datorn och läs bloggar och glöm stekpannan. När brandvarnaren tjuter, gå tillbaks till köket. Nu bolmar det så mycket ur stekpannan att hela köket fylls av rök. Hosta. Hosta igen. Hosta i en timme.
Nästa dag känner du effekten i magmusklerna och vad som är bra med denna träning, är att hela familjen tränar samtidigt. Det blir en sorts gemenskap som man inte hittar någon annanstans.
När vi kommer till benen, utövade jag alldeles nyss ett ypperligt träningsmoment:
Vänta tills postbilen passerat ditt hus (viktigt!). Se till att ha blankis utanför ytterdörren med
helst lite nysnö på. En halv centimeter räcker. Sätt på dig de mest slitna slip-ins med lika sliten sula under och ge dig ut för att hämta posten.
Gå ut på den snötäckta blankisen. När det börjar glida under sulorna, sträck ut armarna och sträck ena benet framåt. Är det svårt att få fäste, böj lite på knät, sätt ned benet och upprepa samma procedur med andra benet. Som kosackdans ungefär. Upprepa några gånger tills du känner att du har fäste under sulorna igen. Ta dig försiktig fram till postlådan.
När du ska tillbaks har du posten i handen. Försök att hålla kvar den medan du upprepar kosackdansen på isen. Ut med armarna, ena benet fram, böj knät, andra benet fram, böj knät.
Blir det bakåtsparkar gör det inte så mycket. Huvudsaken är att du inte faller.
Jag återkommer till armövningar när jag hittat en bra, naturell övning.
tisdag, januari 17, 2006
Rökslut
Nu har jag gjort det. Beställt tid hos läkare för att få hjälp med ett rökstopp. Det känns fånigt att behöva söka läkare för något som många klarar av utan vare sig hjälpmedel eller annat men jag tänker inte testa något annat sätt igen. Jag har gått igenom det många gånger förr. Tuggummin, plåster, inhalator, rökavvänjningskurser och jag vet inte allt.
Och att sitta i en cirkel på en rökavvänjningskurs och lyssna till hur många dagar de andra deltagarna varit utan en cigarett och vara den enda som inte klarade det. Behöver jag säga att det kändes… misslyckat?
Det finns fler som har haft det som jag. Och nu har dessa ”flera” som jag känner, lyckats sluta röka med hjälp av en medicin som ska vara helt oslagbar – Zyban. Som är receptbelagd, förstås. Därav läkarbesöket.
Jag har blivit lovad Zyban men först ska jag på samtal hos en sköterska – och sedan läkare.
Blev rekommenderad att besöka några sidor på Internet också: ”Fimpa med pepp” där jag nu har skrivit ut min sluta-röka-kalender och satt ett datum för sista cigarett.
Nästa torsdag blir läkarbesöket, förbereder mig mentalt på alla sätt jag kan. Sedan är det bara att bita ihop, hoppas på läkemedlet och räkna med en fruktansvärt jobbig tid. Det låter löjligt när jag skriver att det tidigare har känts som att förlora en nära vän när cigaretten i själva verket är min största ovän som har fullständig kontroll över mig och sakta banar vägen mot min död.
Ändå är det en sorts sorg och förstås ett fruktansvärt begär efter nikotin. Dagar, som det känns som om livet är slut när det i själva verket är då som livet har en chans att börja. Efter 36 års rökande har nog cigaretterna satt sina spår och jag märker på ”flåset” att kroppen börjar ta stryk.
Mitt största motiv är att dottern för första gången har bett mig sluta och säger att hon vill ha mig kvar länge i sitt liv. Starkare motiv kan man ju inte ha?
Och att sitta i en cirkel på en rökavvänjningskurs och lyssna till hur många dagar de andra deltagarna varit utan en cigarett och vara den enda som inte klarade det. Behöver jag säga att det kändes… misslyckat?
Det finns fler som har haft det som jag. Och nu har dessa ”flera” som jag känner, lyckats sluta röka med hjälp av en medicin som ska vara helt oslagbar – Zyban. Som är receptbelagd, förstås. Därav läkarbesöket.
Jag har blivit lovad Zyban men först ska jag på samtal hos en sköterska – och sedan läkare.
Blev rekommenderad att besöka några sidor på Internet också: ”Fimpa med pepp” där jag nu har skrivit ut min sluta-röka-kalender och satt ett datum för sista cigarett.
Nästa torsdag blir läkarbesöket, förbereder mig mentalt på alla sätt jag kan. Sedan är det bara att bita ihop, hoppas på läkemedlet och räkna med en fruktansvärt jobbig tid. Det låter löjligt när jag skriver att det tidigare har känts som att förlora en nära vän när cigaretten i själva verket är min största ovän som har fullständig kontroll över mig och sakta banar vägen mot min död.
Ändå är det en sorts sorg och förstås ett fruktansvärt begär efter nikotin. Dagar, som det känns som om livet är slut när det i själva verket är då som livet har en chans att börja. Efter 36 års rökande har nog cigaretterna satt sina spår och jag märker på ”flåset” att kroppen börjar ta stryk.
Mitt största motiv är att dottern för första gången har bett mig sluta och säger att hon vill ha mig kvar länge i sitt liv. Starkare motiv kan man ju inte ha?
Bloggvärlden - en liten värld
Jag testade min räknare igår eftersom det ofta diskuteras antal besökare på olika bloggar. Jag fick bekräftat det jag redan förstod: att begreppet ”unika besökare” är väldigt missvisande.
Varje gång jag själv postar ett nytt inlägg, registreras jag som en unik besökare och när jag går in och svarar på kommentarer, är det likadant. Likaså återkommande besökare registreras som unika.
Jag har en ”lagom” mängd besökare, ca 50-100 per dag men egentligen är de ju färre eftersom vissa återkommer.
Bloggvärlden är egentligen en väldigt liten värld. Undrar om fler än 10 000 i Sverige läser bloggar? Jag antar att så inte är fallet. Och 10 000 är en väldigt liten siffra jämförelsevis. Bara någon enstaka av mina vänner och bekanta vet vad en blogg är överhuvudtaget. Att det sedan finns lokala grupper inom ”bloggvärlden”, som håller sig till ”sina” bloggar, gör det hela mer begränsat.
Det här innebär en frihet att kunna lägga ut i princip vad man känner för (helt annat när jag skickar in texter till den lokala tidningen, där jag t ex aldrig skulle kunna ha skrivit om gårdagens inspektör :)) och veta att man blir läst av bara ett fåtal. Skulle det sedan bli många fler läsare, ökar samtidigt ansvaret för vad man postar och det finns ingen tjusning med det hela längre. Inte för mig i alla fall.
Bloggvärlden är egentligen väldigt liten och skönt är väl det.
Varje gång jag själv postar ett nytt inlägg, registreras jag som en unik besökare och när jag går in och svarar på kommentarer, är det likadant. Likaså återkommande besökare registreras som unika.
Jag har en ”lagom” mängd besökare, ca 50-100 per dag men egentligen är de ju färre eftersom vissa återkommer.
Bloggvärlden är egentligen en väldigt liten värld. Undrar om fler än 10 000 i Sverige läser bloggar? Jag antar att så inte är fallet. Och 10 000 är en väldigt liten siffra jämförelsevis. Bara någon enstaka av mina vänner och bekanta vet vad en blogg är överhuvudtaget. Att det sedan finns lokala grupper inom ”bloggvärlden”, som håller sig till ”sina” bloggar, gör det hela mer begränsat.
Det här innebär en frihet att kunna lägga ut i princip vad man känner för (helt annat när jag skickar in texter till den lokala tidningen, där jag t ex aldrig skulle kunna ha skrivit om gårdagens inspektör :)) och veta att man blir läst av bara ett fåtal. Skulle det sedan bli många fler läsare, ökar samtidigt ansvaret för vad man postar och det finns ingen tjusning med det hela längre. Inte för mig i alla fall.
Bloggvärlden är egentligen väldigt liten och skönt är väl det.
måndag, januari 16, 2006
Sociala djur
Yffen och katten älskar människor. Och de älskar när vi får besök då de bokstavligen kliver upp på besökarna och sätter sig i knä och trängs om uppmärksamheten. De flesta tycker det är kul. Men alla gillar inte djur. I morse var det brandsyn här och den inspektören gillade inte uppmärksamheten han fick, så att säga.
Yffen blev överlycklig över att någon kom hit för att leka med honom så här på morgonkvisten och sprang genast för att hämta sin bästa leksak, kaninen. Sprang framför inspektörens ben med kaninen i munnen, fintade, skällde, släppte kaninen, sprang runt ett varv, tog kaninen igen, fintade osv. Katten la sig framför inspektörens ben, reste sig, strök sig, la sig igen.
Jag bar upp både yff och katt och stängde dörren till hallen medan inspektionen fortsatte i källare och utomhus och på tak.
Efteråt, när inspektören kom in och ville prata om lite saker som måste åtgärdas, blev det riktigt jobbigt. Han satte sig nämligen ner vid köksbordet och både yff och katt var naturligtvis genast vid hans stol. Båda försökte de komma upp. Yffen hämtade kaninen igen och när han inte fick någon respons, hämtade han nallen. Ingen respons då heller och han började skälla oavbrutet. Under tiden hade katten tagit sig upp på stolen bredvid inspektören och var i färd med att kliva upp i hans knä. Inspektören låtsades inte se.
Jag fångade in yff och katt och fick hålla dem i mitt knä medan jag försökte lyssna till de åtgärder vi måste vidta. Och det var viktiga saker förstås. Om hur vi på bästa sätt förhindrar en brand i det här trähuset. Men både yff och katt var så ivriga att komma till besökaren att jag fick sitta och blåhålla och kunde inte koncentrera mig fullt ut.
Resultat blev att jag inte kommer ihåg vad som egentligen togs upp. Borde förstås ha skrivit ner.
Stängt in yff och katt i ett annat rum? Visst kunde jag ha gjort det, och vi hade fått lyssna till alla yffens röstresurser medan K ligger i angränsande rum och sover efter att ha jobbat natt.
Inspektören sa att vi kunde ringa om vi undrade över något.
Bra. Då gör vi det. Jag behöver höra allt igen, ända från början.
söndag, januari 15, 2006
En svart tillvaro
I det här huset utspelade sig en hel del tragedier före andra världskriget. Det är min farfar som har byggt det och det är pappas barndomshem i det forna Ingermanland.
När jag skrev boken om mammas barndom, hade jag inte varit i Ingermanland. Jag hade inga egna bilder, annat än några få otydliga, gamla foton att bygga miljön på. Det är helt annat nu, när jag skriver om pappa. Jag var där i maj 2005. Inte mycket har förändrats i byn sedan 1930-talet och jag har miljön helt klar för mig. Och lika grå som deras tillvaro var, lika grå kändes omgivningarna för mig. Att vädret var grått och regnigt precis när vi var där, gör inte saken bättre.
Till det här huset kom milisen och kolchosens sekreterare och hämtade min farfar en natt innan kriget hade brutit ut. Han fördes iväg i en svart bil, ”Svarta Maja”, som dök upp i byarna varje natt för att hämta ingermanländare. Orsaken till alla bortföranden kunde det bara spekuleras i. Antingen berodde det på att folk inte anslutit sig till kolchoserna eller på den förföljelse som bedrevs på ingermanländarna under 30- och 40-talet.
Något år senare hämtades min farbror av milis i samma Svarta Maja. Han var då 14 år.
Farfar kom aldrig tillbaks. När Gorbatjov kom till makten släpptes alla dokument och inte förrän då fick pappa klarhet i farfars försvinnande. Han hade skjutits till döds bara någon dag efter att han hämtats. När dessa dokument släpptes var farmor redan död. Hon hade innerligt väntat på hans uppdykande som aldrig ägde rum och fick aldrig veta vad som egentligen hänt honom.
Det är en svart historia som jag försöker leta ljuspunkter i för att orka skriva. Att pappa själv inte hittar något ljust i sin barndom, gör det inte lättare.
Det är tur att det finns glädjande bloggar att läsa mellan varven!
lördag, januari 14, 2006
Äntligen
Idag blev det äntligen av. Kylen åkte ut. Och faktiskt utan att jag använt klarspråk. Jag har inte ens varit hemma under dagen. När jag kom hem från jobbet stod släpkärran redo utanför dörren och efter en stund låg kylen på den. Vilken lycka! Och vad ljust det plötsligt blev i köket!
Orsaken är säkert att det kommer att utföras brandsyn här på måndag morgon och imorgon har jag bilen till jobbet. Det kändes nog tvunget att bära ut kylen idag.
Tretton dagar stod den där i dörrhålet men nu är den väck och och det bekymret ur världen, tack och lov.
Jag behövde i alla fall inte tala om att den måste ut - och det är ju hoppfullt...
Orsaken är säkert att det kommer att utföras brandsyn här på måndag morgon och imorgon har jag bilen till jobbet. Det kändes nog tvunget att bära ut kylen idag.
Tretton dagar stod den där i dörrhålet men nu är den väck och och det bekymret ur världen, tack och lov.
Jag behövde i alla fall inte tala om att den måste ut - och det är ju hoppfullt...
fredag, januari 13, 2006
Härliga
Bilderna talar för sig själv.
Och jag känner mig som barn på nytt. Ett tjatigt sådant.
"Vill ha, vill ha, vill ha."
Alltså: Valparna var härliga, helt gudomliga, det sötaste jag sett på länge. Men jag tingade inte en endaste en. Än så länge...
Och jag känner mig som barn på nytt. Ett tjatigt sådant.
"Vill ha, vill ha, vill ha."
Alltså: Valparna var härliga, helt gudomliga, det sötaste jag sett på länge. Men jag tingade inte en endaste en. Än så länge...
Mentala förberedelser
Idag ska jag till Gunnel och hälsa på de tre små liven på bilden. Just nu håller jag på med mentala förberedelser.
Intalar mig själv att jag inte ska tinga någon valp för att:
- yffen säkert inte skulle tycka om det
- det blir problem med morgonpromenaderna och tre hundar
- vid behov av hundvakt blir det mer komplicerat
- två hanar kan börja markera revir
- att det blir mycket jobb...
... men helt underbart!
torsdag, januari 12, 2006
Sökord
Det är svårt att komma tillbaks till verkligheten efter att i flera timmar suttit och skrivit om andra världskrigets Ingermanland. Kontrasten till bloggen blir stor.
Jag gick för skojs skull in och tittade vilka sökord som genererade träff till min sida och fick se att hela elva sökningar (med olika ip:n) innehöll ”Dialog Tolkservice AB”. Förmodligen är det en hel del barn som ringer på automatbetalningstjänster till Habbo och föräldrarna ger sig ut på Internet för att söka info om företaget som debiterat dem stora kostnader på telefonräkningen.
Kylrapport dag 11:
Igår ägnade jag mig åt skådespeleri. Jag var på väg in i köket genom den ingång som blockeras av en stycke kyl, stannade och sa högt:
”Visst ja, där står kylen”.
Jag fick sedan gå omvägen in i köket.
Nästa gång gjorde jag samma sak men sa tydligare:
”Visst ja. Här kan man inte gå eftersom det står en kyl och blockerar ingången.”
Den tredje gången (högt och tydligt):
”Tänk, att man hela tiden får springa runt eftersom det står en kyl i dörrhålet.
Resultat: Kylen står kvar.
Nu ska jag tillbaka till andra världskriget.
Jag gick för skojs skull in och tittade vilka sökord som genererade träff till min sida och fick se att hela elva sökningar (med olika ip:n) innehöll ”Dialog Tolkservice AB”. Förmodligen är det en hel del barn som ringer på automatbetalningstjänster till Habbo och föräldrarna ger sig ut på Internet för att söka info om företaget som debiterat dem stora kostnader på telefonräkningen.
Kylrapport dag 11:
Igår ägnade jag mig åt skådespeleri. Jag var på väg in i köket genom den ingång som blockeras av en stycke kyl, stannade och sa högt:
”Visst ja, där står kylen”.
Jag fick sedan gå omvägen in i köket.
Nästa gång gjorde jag samma sak men sa tydligare:
”Visst ja. Här kan man inte gå eftersom det står en kyl och blockerar ingången.”
Den tredje gången (högt och tydligt):
”Tänk, att man hela tiden får springa runt eftersom det står en kyl i dörrhålet.
Resultat: Kylen står kvar.
Nu ska jag tillbaka till andra världskriget.
tisdag, januari 10, 2006
Sommarbilder
När jag letade fram hästbilderna från ikväll i mobilen, hittade jag bilder från i somras som jag inte ens visste fanns där. Det är "vår" ryska tjej, med freestylen, som hon helst ville lyssna till hela tiden. Samma skiva, en Barbieskiva med covers på svenska låtar rullade om och om igen. Det var den enda hon ville lyssna till. Och hon sjöng med, på svenska.
Hon fick aldrig med sig freestylen hem till barnhemmet eftersom hon inte skulle ha fått behålla den. Där gäller djungelns lag och hon är för liten för att försvara sig. Det var inte så mycket för värdet på freestylen utan mer för hur hon skulle känna när hon blev av med den, som den fick stanna här. Och här ligger den och väntar på henne.
Halsbandet och armbanden tillverkade hon själv och de följde med till barnhemmet.
Studsmattan tränade hon på så ofta hon kunde och blev riktigt duktig mot slutet.
Den 28 maj är hon här igen, det är egentligen inte så långt dit.
Tisdagkvällar
Tisdagkvällar är hästkvällar. Alltid.
~~
Kylrapport: Jag kunde inte hålla tyst längre. Idag frågade jag om han aldrig tänkte ta ut kylen.
"Jo, jag ska", blev svaret. Nu säger jag inte mer så får vi se vad som händer.
Mel
måndag, januari 09, 2006
Bottenhumör
Något måste det vara som påverkar människor. Månens förhållande till någon planet eller något sådant. Idag måste de i alla fall ha varit på kollisionskurs, dagens planeter. Jag tror var och varannan människa har varit på dåligt humör idag. Jag är inget undantag. Tur att den här dagen snart är slut...
Jag försöker med en länk. Tyckte inte själv att den var så rolig, men alltid finns det någon som gör det.
Och kylen står kvar i dörrhålet. En vecka sedan vi köpte den nya.
Jag försöker med en länk. Tyckte inte själv att den var så rolig, men alltid finns det någon som gör det.
Och kylen står kvar i dörrhålet. En vecka sedan vi köpte den nya.
Mina hakor
På jobbet finns en spegel i scannern. Den sitter precis i läge för att man ska se sin haka. Eller sina hakor, förstås. Varje gång jag råkar hamna med blicken där, ser jag dubbelhakan och den går inte att förtränga. (Om ni ser någon kassörska som sträcker på halsen extra mycket, vet ni varför).
På högstadiet hade vi skönhetsvård som val vid ett tillfälle. Konstigt, men jag kommer så väl ihåg just den lektionen och den välsminkade damen som talade om för oss att ”alla får rynkor men se till att de går uppåt genom att le mycket”. Nja, för att få dem att peka uppåt, måste man nog ständigt gå runt med ett leende. Tror jag.
En annan sak som den välsminkade damen lärde oss, var att vi skulle slå underifrån med två fingrar horisontellt under hakan för att slippa dubbelhakor. De orden har stannat hos mig och jag tänker oftare på dem nu än jag någonsin gjort. Undrar vad det beror på?
Om jag nu hade gjort det genom livet, alltså slagit med fingrarna på det där sättet, undrar om jag hade sett annorlunda ut? Jag tror det. Då hade dubbelhakan flyttat på sig och hamnat på sidorna istället, som en bulldogg. För ”fläsket” finns ju där och lär inte gå bort genom slag.
Igår lekte jag lite med Corel Draw och bildprogrammet för det, Corel Photo Paint. Och upptäckte att jag kunde trolla.
Jag tog helt enkelt lite hudfärg till Eye Dropper Tool, sedan penseln och målade över vissa ställen. Och vips, dubbelhakan var borta! Hudfärgen såg ”stum” ut utan skuggor så jag ändrade helt enkelt färg på fotot och där är jag utan en tillstymmelse till dubbelhaka.
Tänk, vad lätt det är att luras, till och med sig själv… (Att jag ser lite "halshuggen" är sånt jag får ta).
På högstadiet hade vi skönhetsvård som val vid ett tillfälle. Konstigt, men jag kommer så väl ihåg just den lektionen och den välsminkade damen som talade om för oss att ”alla får rynkor men se till att de går uppåt genom att le mycket”. Nja, för att få dem att peka uppåt, måste man nog ständigt gå runt med ett leende. Tror jag.
En annan sak som den välsminkade damen lärde oss, var att vi skulle slå underifrån med två fingrar horisontellt under hakan för att slippa dubbelhakor. De orden har stannat hos mig och jag tänker oftare på dem nu än jag någonsin gjort. Undrar vad det beror på?
Om jag nu hade gjort det genom livet, alltså slagit med fingrarna på det där sättet, undrar om jag hade sett annorlunda ut? Jag tror det. Då hade dubbelhakan flyttat på sig och hamnat på sidorna istället, som en bulldogg. För ”fläsket” finns ju där och lär inte gå bort genom slag.
Igår lekte jag lite med Corel Draw och bildprogrammet för det, Corel Photo Paint. Och upptäckte att jag kunde trolla.
Jag tog helt enkelt lite hudfärg till Eye Dropper Tool, sedan penseln och målade över vissa ställen. Och vips, dubbelhakan var borta! Hudfärgen såg ”stum” ut utan skuggor så jag ändrade helt enkelt färg på fotot och där är jag utan en tillstymmelse till dubbelhaka.
Tänk, vad lätt det är att luras, till och med sig själv… (Att jag ser lite "halshuggen" är sånt jag får ta).
söndag, januari 08, 2006
Jag - en webmaster?
Varje gång jag ska göra något med barnhemmets hemsida har jag en föreställning hur det ska se ut. Varje gång blir det något helt annat. Det slutar med den enklaste lösningen efter att jag slitit mitt hår, svettats, svurit...
Om jag lägger en bild till vänster av sidan, längst ned, där det inte finns något annat som "stör", varför flyttar då allt som finns på sidan till alla möjliga håll? Till och med texten hoppar runt och man får inget sammanhang i det som står.
Det är de där små ankarna, antar jag. De finns ett antal överallt och verkar fixerade, omöjliga att rubba. Förmodligen är det därför de kallas ankare.
Två ynka bilder skulle jag ha in. Tänkte snitsa till det lite, men glöm det. Bilderna kom in till slut, de gjorde de. På enklaste möjliga sätt. "Infoga bild". Klick. Dra så att den blir mindre och klick, in med den andra under. Men den hamnade bredvid. Förstås. Och där får den ligga. Jag orkar inte bry mig. Flera timmars jobb för något jag hade tänkt som ändå inte blev. Inte blev bilderna lika stora heller.
Nu går jag och viker tvätt istället. Då är det i alla fall jag som bestämmer hur den ska vikas och inte något program som inte gör som jag vill.
Om jag lägger en bild till vänster av sidan, längst ned, där det inte finns något annat som "stör", varför flyttar då allt som finns på sidan till alla möjliga håll? Till och med texten hoppar runt och man får inget sammanhang i det som står.
Det är de där små ankarna, antar jag. De finns ett antal överallt och verkar fixerade, omöjliga att rubba. Förmodligen är det därför de kallas ankare.
Två ynka bilder skulle jag ha in. Tänkte snitsa till det lite, men glöm det. Bilderna kom in till slut, de gjorde de. På enklaste möjliga sätt. "Infoga bild". Klick. Dra så att den blir mindre och klick, in med den andra under. Men den hamnade bredvid. Förstås. Och där får den ligga. Jag orkar inte bry mig. Flera timmars jobb för något jag hade tänkt som ändå inte blev. Inte blev bilderna lika stora heller.
Nu går jag och viker tvätt istället. Då är det i alla fall jag som bestämmer hur den ska vikas och inte något program som inte gör som jag vill.
Yffens uppfödare
Nu har yffens uppfödare startat upp en blogg:
http://blandadkompott.blogspot.com/
Söta bilder på småsyskonen där.
~~
För övrigt står kylen kvar i dörrhålet och spisen på verandan...
Och jag säger fortfarande inte ett ord.
Uppdaterat: Undrar om han läser här? Varje gång jag nämner kyl och spis, rör spisen på sig. Nu ligger den på släpkärran. Kylen står var i dörrhålet.
http://blandadkompott.blogspot.com/
Söta bilder på småsyskonen där.
~~
För övrigt står kylen kvar i dörrhålet och spisen på verandan...
Och jag säger fortfarande inte ett ord.
Uppdaterat: Undrar om han läser här? Varje gång jag nämner kyl och spis, rör spisen på sig. Nu ligger den på släpkärran. Kylen står var i dörrhålet.
lördag, januari 07, 2006
Bowie-night
Bilderna är från Bowies Serious Moonlight-turné 1983 och tagna på Ullevi.
Nio år tidigare jobbade jag som au-pair i Manchester, var sjutton år och en stor Bowiefreak.
Det fanns inget annat som existerade i musikväg och när ett disco annonserade om ”David Bowie night” en tisdag kväll var det ingen tvekan om att kompisen och jag skulle gå dit.
Vi hade bara bott i Manchester några dagar och var inte alls hemma med discon. I Folkets Park i Västerås hade vi förstås varit, det enda disco som överhuvudtaget fanns i stan.
Och till ”parken” gick man klädd i jeans. På den tiden hade man slipover med mönster, någon skjorta under och ca 1-2 cm platåsula. Då var man fin.
När jag kom ner för trappan efter att ha gjort mig i ordning den kvällen, stod hela familjen och mötte upp. Jag märkte att frun i huset fick något stelt över sig när hon förstod att jag var klar att gå ut. Och visst förstod jag att det hade något med klädseln att göra men jag hade inte mycket annat att välja på än slipover och jeans. Och en skjorta under.
Kompisen hade en grön slipover med palmer på, jag hade en svart med vita rutor. Och så äntrade vi Jilly´s, som stället hette, med förhoppning att självaste David Bowie skulle vara där. Om kvällen var en Bowie-night så måste han naturligtvis vara där personligen. Trodde vi.
Nog fanns där Bowies, i massor. Det vimlade av morotsfärgade igelkottfrisyrer och skulle självaste Bowie i egen hög person varit där, skulle han inte ha märkts i mängden. Bowiekopiorna var alla klädda i vida, sladdriga byxor, blusar och skjortor. Där var det inte tal om jeans eller slipovers.
Vi satte oss längst in i ett hörn, bortkomna och storögda. Och bara iakttog. I timmar satt vi där och kollade in klädslar. Det första vi kom underfund med var att skjortkragarna var fel. Helt fel. Våra var små. Pyttesmå. De engelska tjejerna hade extremt stora kragar.
Och så skorna. Platåsulorna skulle i alla fall vara 2 dm. Våra skor var jämförelsevis helt platta. Och slipovers var förstås totalt fel. Inte en enda människa hade slipover på sig.
Hur som helst, efter ytterligare någon timme hade vi slappnat av så mycket att vi tordes oss upp på dansgolvet.
I Folkets Park i Västerås lämnade man helt enkelt sin handväska längs väggen vid discogolvet när man dansade och där förblev den orörd. Unga och naiva gjorde vi likadant här men för att vara på den säkra sidan bad vi ett gäng okända killar hålla ett öga på våra väskor.
Dörrvakterna suckade åt oss när vi lite senare stod och grät över att både plånböcker och jackor var stulna. Våra fina jeansjackor, lappade i olika jeanstyg från Kompisar i Västerås.
Och inte ett spår av nycklarna till våra familjers hus.
Så, att se David Bowie på Ullevi 1983, nio år senare, var som en revansch för den där kvällen.
Vi fortsatte nämligen att gå till Jilly´s. Tisdag efter tisdag, Bowie night efter Bowie night i tron att han skulle dyka upp någon gång.
Inte förrän efter så många år skulle vi äntligen få se honom live – i Sverige.
Två spisar och två kylar
Ny spis i köket. Gammal spis i – vardagsrummet!
Jag skrattade lite smått hysteriskt när han rullade ut den och ställde den bredvid tv:n. Och jag sa något om att vi snart kunde starta storkök här hemma. Han tyckte att – hör och häpna - jag kunde ”plocka ur den gamla kylen så att den kunde slängas”.
Plocka ur!? Den gamla kylen är inte urplockad och den står och går! Hade jag ingen aning om. Vi har kanske lite brist på kommunikation här? Jag kunde aldrig drömma om att den stod på och var full av kylvaror. Har inte ens öppnat den, där den står i dörrhålet.
Nu är den urplockad. Det gick 6 dagar tills jag fick veta att den fortfarande var igång och full. Undar om det är något mer jag borde veta?
I morgon ska jag inte säga ett ord om att spis och kyl borde köras iväg. Vi får se om de hamnar på släpkärran och det bär iväg mot Återbruket.
Fortsättning följer…
Men han är bra att ha ändå :)
Uppdaterat: Spisen ute ur huset utan att jag sagt ett enda ord. Nu står den utanför, på verandan.
Jag skrattade lite smått hysteriskt när han rullade ut den och ställde den bredvid tv:n. Och jag sa något om att vi snart kunde starta storkök här hemma. Han tyckte att – hör och häpna - jag kunde ”plocka ur den gamla kylen så att den kunde slängas”.
Plocka ur!? Den gamla kylen är inte urplockad och den står och går! Hade jag ingen aning om. Vi har kanske lite brist på kommunikation här? Jag kunde aldrig drömma om att den stod på och var full av kylvaror. Har inte ens öppnat den, där den står i dörrhålet.
Nu är den urplockad. Det gick 6 dagar tills jag fick veta att den fortfarande var igång och full. Undar om det är något mer jag borde veta?
I morgon ska jag inte säga ett ord om att spis och kyl borde köras iväg. Vi får se om de hamnar på släpkärran och det bär iväg mot Återbruket.
Fortsättning följer…
Men han är bra att ha ändå :)
Uppdaterat: Spisen ute ur huset utan att jag sagt ett enda ord. Nu står den utanför, på verandan.
Hundsnack
När yffen var liten valp hörde jag mycket om hundpratare och det fanns även en person här i närheten som höll i kurser i att prata med sin hund. En bekant med två samojedhundar testade hundprataren och blev lyrisk. Hunden hade berättat en hel del bakgrund som hundprataren knappast kunde ha vetat annars. Själv var och förblev jag skeptisk och har glömt bort det hela tills jag ramlade in på Svensson Svenssons blogg igår (jag försökte kommentera där, men det gick inte). Där skriver hon just om dessa hundpratare och idag fick jag lust att testa. Vem vet, kanske har jag förmågan.
Jag fick ett bra tillfälle så fort vi kommit utanför dörren i morse. En stor S:t Bernhardshund närmare sig, flåsade och såg ut att vara sugen att hugga in på yffen. Yffen morrade, sprätte med benen för att visa dominans och jag började min ”kommunikation”.
Man ska tänka i bilder, har jag fått veta. Och det gjorde jag. Jag tänkte på lunchtallrik. En tallrik, med entrecote, pommes frites och bearnaisesås för att få yffen att förstå att det var vad som kunde hända här. Att han blev en lunchbit .
Det fungerade inte. Yffen blev allt stöddigare och ägaren till S:t Bernhardshunden hade allt svårare att hålla sin hund.
Jag tänkte på en mindre tallrik, med en liten köttbit där benpipor stod upp, utan varken pommes frites eller sås men yffen uppfattade inte det heller och nu började den stora hunden dregla.
Då försökte jag med en hundskål med mosat kött. En liten klick kött bara. Med några vita och svarta pälshår i - yffens svartvita päls.
Inte vet jag om det fungerade eller om det var att den stora hunden närmat sig mer och yffen själv insåg att det var en för stor best att ge sig på. Han slutade i alla fall mopsa upp sig och följde mig lugnt och sansat förbi.
Jag kanske ska testa med samma sak när det gäller kylen som står i dörrhålet? Om jag tänker riktigt hårt på att kylen ligger där ute på släpkärran… Att bilen åker iväg med släpkärran efter sig mot Återbruket. Och om jag tänker på ett öppet dörrhål där man kan gå ut och in. Undrar om det fungerar på karlar?
Jag fick ett bra tillfälle så fort vi kommit utanför dörren i morse. En stor S:t Bernhardshund närmare sig, flåsade och såg ut att vara sugen att hugga in på yffen. Yffen morrade, sprätte med benen för att visa dominans och jag började min ”kommunikation”.
Man ska tänka i bilder, har jag fått veta. Och det gjorde jag. Jag tänkte på lunchtallrik. En tallrik, med entrecote, pommes frites och bearnaisesås för att få yffen att förstå att det var vad som kunde hända här. Att han blev en lunchbit .
Det fungerade inte. Yffen blev allt stöddigare och ägaren till S:t Bernhardshunden hade allt svårare att hålla sin hund.
Jag tänkte på en mindre tallrik, med en liten köttbit där benpipor stod upp, utan varken pommes frites eller sås men yffen uppfattade inte det heller och nu började den stora hunden dregla.
Då försökte jag med en hundskål med mosat kött. En liten klick kött bara. Med några vita och svarta pälshår i - yffens svartvita päls.
Inte vet jag om det fungerade eller om det var att den stora hunden närmat sig mer och yffen själv insåg att det var en för stor best att ge sig på. Han slutade i alla fall mopsa upp sig och följde mig lugnt och sansat förbi.
Jag kanske ska testa med samma sak när det gäller kylen som står i dörrhålet? Om jag tänker riktigt hårt på att kylen ligger där ute på släpkärran… Att bilen åker iväg med släpkärran efter sig mot Återbruket. Och om jag tänker på ett öppet dörrhål där man kan gå ut och in. Undrar om det fungerar på karlar?
fredag, januari 06, 2006
Kyl i dörrhålet
Jag tänker inte säga något. För skojs skull har jag tänkt att jag ska vara tyst den här gången. Han måste ju märka själv, att det är något som inte riktigt är som det ska i köket.
I måndags hämtade vi den nya kylen. Idag är det lördag. Den gamla kylen har inte lämnat köket än. I vårt lilla, trånga kök står den i ett av dörrhålen. Det är ju tur att vi har två ingångar in dit.
Skulle jag klara av att flytta den själv, gjorde jag det. Men det gör jag inte och det är helt otroligt att han inte märker något. Eller att han finner sig i att den står där, är väl mer rätt.
Skulle jag bli törstig en natt och komma i full fart mot köket i mörkret, skulle det hända saker. Eftersom jag förmodligen inte tänker på att det står en stor kyl och blockerar ingången, springer jag förstås rakt in i den. Och då håller jag inte tyst längre, vill jag lova.
Men ikväll fick jag en idé. Jag föreslog att imorgon kan vi åka och köpa den där spisen vi ska ha. Då måste den gamla spisen bort och då kanske han kommer på att även kylen måste bort.
För han måste väl åka iväg med den gamla spisen? Den kan ju knappast stå i det andra dörrhålet, så att vi måste klättra in i köket?
Eller?
I måndags hämtade vi den nya kylen. Idag är det lördag. Den gamla kylen har inte lämnat köket än. I vårt lilla, trånga kök står den i ett av dörrhålen. Det är ju tur att vi har två ingångar in dit.
Skulle jag klara av att flytta den själv, gjorde jag det. Men det gör jag inte och det är helt otroligt att han inte märker något. Eller att han finner sig i att den står där, är väl mer rätt.
Skulle jag bli törstig en natt och komma i full fart mot köket i mörkret, skulle det hända saker. Eftersom jag förmodligen inte tänker på att det står en stor kyl och blockerar ingången, springer jag förstås rakt in i den. Och då håller jag inte tyst längre, vill jag lova.
Men ikväll fick jag en idé. Jag föreslog att imorgon kan vi åka och köpa den där spisen vi ska ha. Då måste den gamla spisen bort och då kanske han kommer på att även kylen måste bort.
För han måste väl åka iväg med den gamla spisen? Den kan ju knappast stå i det andra dörrhålet, så att vi måste klättra in i köket?
Eller?
Bloggnamn
För något år sedan hade jag en blogg som hette Dagligt Knatter, som det aldrig blev något av. Eftersom det här med ”Dagligt” kanske inte är något jag kan stå för, döpte jag den här till Knatter. Men att sedan ha en bild av en hund och bloggen döpt till Knatter, kan ju få folk att tro att hunden heter Knatter. Jag ska hitta på något annat.
Monica med yffen får den heta så länge.
Men… Äh, så viktigt är väl inte namnet. Eller?
~ ~
Hundarna (grannens och min) har i alla fall sprungit lösa i snön på morgonen och som vanligt hade jag bara mobiltelefonen med mig att fota dem med.
Uppdaterat: Det gick tydligen inte att ändra namn hos nyligen.se. Ska klura vidare om det finns något sätt.
Monica med yffen får den heta så länge.
Men… Äh, så viktigt är väl inte namnet. Eller?
~ ~
Hundarna (grannens och min) har i alla fall sprungit lösa i snön på morgonen och som vanligt hade jag bara mobiltelefonen med mig att fota dem med.
Uppdaterat: Det gick tydligen inte att ändra namn hos nyligen.se. Ska klura vidare om det finns något sätt.
torsdag, januari 05, 2006
Men oj!
På trettondagsafton, imorgon, skulle vi äta något riktigt gott, hade jag tänkt. Idag har jag gått och bara såsat runt, plockat lite, skrivit en hel del. Det är ju min lediga dag. Stekte på lite falukorv. Och nyss gick jag in och läste på en blogg där bloggägaren skrev att det var trettondagsafton idag. ”Där tar hon allt fel”, tänkte jag. Ändå kastade jag en blick i almanackan, för att förvissa mig om att jag har rätt. Det såg lite konstigt ut. Torsdag? Jag fick lov att titta lite närmare. Torsdag, röd dag, trettondagsafton.
Det här har aldrig hänt mig förr. Att jag tagit så fel.
Det är kunderna som förvirrat mig. Det var lugnt på jobbet igår. Varför handlade de inte mer när det är trettondagsafton idag?
Och ingen här hemma har sagt något. K håller på med ved nere i källaren. Undrar om han vet? Måste gå ner och fråga…
Uppdaterat:
Suddig bild som är tagen med mobilen men i vår almanacka är alltså trettondagsafton också röd, vilken den tydligen inte är i alla almanackor.
Det här har aldrig hänt mig förr. Att jag tagit så fel.
Det är kunderna som förvirrat mig. Det var lugnt på jobbet igår. Varför handlade de inte mer när det är trettondagsafton idag?
Och ingen här hemma har sagt något. K håller på med ved nere i källaren. Undrar om han vet? Måste gå ner och fråga…
Uppdaterat:
Suddig bild som är tagen med mobilen men i vår almanacka är alltså trettondagsafton också röd, vilken den tydligen inte är i alla almanackor.
Småttingar
Yffen har blivit storebror
och är inte måttligt stolt
Uppdaterat: Till Anne-Maj på begäran. En bild på yffen från sidan, den enda jag hittade.
Bild och text hamnar lite hur som helst här.
onsdag, januari 04, 2006
Bilder - uppdaterat
Idag fick jag en del bilder med posten. De är tagna på barnhemmet och jag blev genast bättre till mods när jag såg dem. Det ser inte alls ut som jag föreställt mig. Mycket finare och klassrummen ser helt okej ut.
Imorgon ska jag lägga ut dem på det ryska barnhemmets hemsida, till vilken det finns länk här till höger.
"Vår" tjej är också med på en bild och jag blev beklämd när jag såg henne. Hon är så mager, mycket magrare än tidigare. Hon ler, men inte med ögonen, vilket hon gör på våra bilder.
Men det är ju bara en bild, kanske jag överdriver nu.
Uppdaterat: Här är en bild av barnhemmet utvändigt.
och fler bilder finns här
Imorgon ska jag lägga ut dem på det ryska barnhemmets hemsida, till vilken det finns länk här till höger.
"Vår" tjej är också med på en bild och jag blev beklämd när jag såg henne. Hon är så mager, mycket magrare än tidigare. Hon ler, men inte med ögonen, vilket hon gör på våra bilder.
Men det är ju bara en bild, kanske jag överdriver nu.
Uppdaterat: Här är en bild av barnhemmet utvändigt.
och fler bilder finns här
Morgon
Ringde det tredje bolaget på telefakturan och hm... ja, det var väl jag själv som stod för den kostnaden. Att annonsera ut en bil med bild och allt några dagar i rad kostar lite. Och jag hade glömt. Det är bara att betala hela telefonräkningen.
Utanför ser det ut som det ska göra i januari. Bilden tog jag med mobilen och den blev väl inte så bra men det ser ut som januaribladet i en almanacka med solen som skiner bakom snöklädda träd. Härligt, men fortfarande lite för kallt - 15 grader.
Igår kväll fick jag ett telefonsamtal från en helt okänd person som varit på sparesa i Estland. På en rundtur där hade guiden tipsat de svenska resenärerna om min bok. Det är verkligen jättekul att det tipsas om den på resor där borta men jag kan inte komma ihåg att någon från Estland har beställt den.
Jag hoppas ändå inte att fler av resenärerna ringer eftersom boken är slutsåld. Har ett ex kvar men det tänkte jag spara till dottern. Jag får i så fall hänvisa till biblioteken.
Ikväll jobbar jag. Har sedan fyra dagar sammanhängande ledighet. Det ska bli skönt.
Utanför ser det ut som det ska göra i januari. Bilden tog jag med mobilen och den blev väl inte så bra men det ser ut som januaribladet i en almanacka med solen som skiner bakom snöklädda träd. Härligt, men fortfarande lite för kallt - 15 grader.
Igår kväll fick jag ett telefonsamtal från en helt okänd person som varit på sparesa i Estland. På en rundtur där hade guiden tipsat de svenska resenärerna om min bok. Det är verkligen jättekul att det tipsas om den på resor där borta men jag kan inte komma ihåg att någon från Estland har beställt den.
Jag hoppas ändå inte att fler av resenärerna ringer eftersom boken är slutsåld. Har ett ex kvar men det tänkte jag spara till dottern. Jag får i så fall hänvisa till biblioteken.
Ikväll jobbar jag. Har sedan fyra dagar sammanhängande ledighet. Det ska bli skönt.
tisdag, januari 03, 2006
Dialog Tolkservice, Viatel och Wallit AB
Vi fick vår telefonräkning och jag höll på att ramla baklänges. Den slog alla rekord hittills.
På specifikationen finns tre tjänster vi inte känner igen. Den ena heter Dialog Tolkservice som har debiterat ett rejält belopp. Jag ringde Telia som inte kunde hjälpa mig med annat än att hänvisa till kundtjänst hos de olika bolagen.
Jag gjorde en sökning på Google. Dialog Tolkservice är tydligen detsamma som Habbo, ett chatprogram för yngre. Där går att köpa Habbomynt (låtsaspengar) som kostar en hel del verkliga pengar. Får inte det hela att gå ihop riktigt eftersom dottern inte har några låtsaspengar på Habbo men längre än så lär vi inte komma. Det blir bara att betala.
Viatel är ett annat bolag som har debiterat ett belopp som inte är skyhögt men ändå. Det visade sig vara Stallet.se, också ett forum för yngre där barn har sina låtsaskennlar och låtsasstall. Att bli guldmedlem där kostar 25 kr och när jag testar att ringa betaltjänsten, säger en röst:
"Du som ringer måste vara över 18 år och ha tillstånd att ringa från den telefon du ringer ifrån".
Så dumt. Så otroligt dumt.
Det sista bolaget, som debiterat oss ett större belopp är Wallit AB. Där kommer jag ingenvart med googlesökningar. Inte förrän jag kan ringa deras kundtjänst imorgon, får jag besked.
Att ha internet kan kosta...
På specifikationen finns tre tjänster vi inte känner igen. Den ena heter Dialog Tolkservice som har debiterat ett rejält belopp. Jag ringde Telia som inte kunde hjälpa mig med annat än att hänvisa till kundtjänst hos de olika bolagen.
Jag gjorde en sökning på Google. Dialog Tolkservice är tydligen detsamma som Habbo, ett chatprogram för yngre. Där går att köpa Habbomynt (låtsaspengar) som kostar en hel del verkliga pengar. Får inte det hela att gå ihop riktigt eftersom dottern inte har några låtsaspengar på Habbo men längre än så lär vi inte komma. Det blir bara att betala.
Viatel är ett annat bolag som har debiterat ett belopp som inte är skyhögt men ändå. Det visade sig vara Stallet.se, också ett forum för yngre där barn har sina låtsaskennlar och låtsasstall. Att bli guldmedlem där kostar 25 kr och när jag testar att ringa betaltjänsten, säger en röst:
"Du som ringer måste vara över 18 år och ha tillstånd att ringa från den telefon du ringer ifrån".
Så dumt. Så otroligt dumt.
Det sista bolaget, som debiterat oss ett större belopp är Wallit AB. Där kommer jag ingenvart med googlesökningar. Inte förrän jag kan ringa deras kundtjänst imorgon, får jag besked.
Att ha internet kan kosta...
Svaren
Och här kommer svaren på mat-dryck-etikett-frågorna:
(2400 frågor finns i spelet, kanske jag ska ta och plugga in dem och agera världsvan? :))
Av vilket bär gör man mylta?
Hjortron
Vad heter den italienska maträtt som består av tunna skivor rått eller gravat ox- eller kalvkött? Carpaccio
Vad kallas ett mjöl som innehåller både kärna, grodd och skal?
Fullkornsmjöl, helkornsmjöl
Ska cognac förvaras stående eller liggande?
Stående
Vilken är Sveriges första hälsobrunn?
Medevi brunn (grundades 1678)
Vilken är kryddan i gin?
Enbär
Ska omslagspappret tas bort innan man överräcker en blombukett i Danmark?
Nej
Hur många gäster ska det max vara om man ska föreslå värdinnan en skål?
Åtta
Vad innebär att ”skåla öppet”?
Att hålla glaset i vänster hand när man skålar med bordsgrannen till höger.
Vad heter det redskap som man gör hål i brödkakor med?
Nagg
Efter vilken byggnad har den engelska HP-såsen fått sitt namn?
House of Parliament
Hur vill James Bond ha sin Martini blandad?
Skakad, inte rörd (Shaken, not stirred)
(2400 frågor finns i spelet, kanske jag ska ta och plugga in dem och agera världsvan? :))
Av vilket bär gör man mylta?
Hjortron
Vad heter den italienska maträtt som består av tunna skivor rått eller gravat ox- eller kalvkött? Carpaccio
Vad kallas ett mjöl som innehåller både kärna, grodd och skal?
Fullkornsmjöl, helkornsmjöl
Ska cognac förvaras stående eller liggande?
Stående
Vilken är Sveriges första hälsobrunn?
Medevi brunn (grundades 1678)
Vilken är kryddan i gin?
Enbär
Ska omslagspappret tas bort innan man överräcker en blombukett i Danmark?
Nej
Hur många gäster ska det max vara om man ska föreslå värdinnan en skål?
Åtta
Vad innebär att ”skåla öppet”?
Att hålla glaset i vänster hand när man skålar med bordsgrannen till höger.
Vad heter det redskap som man gör hål i brödkakor med?
Nagg
Efter vilken byggnad har den engelska HP-såsen fått sitt namn?
House of Parliament
Hur vill James Bond ha sin Martini blandad?
Skakad, inte rörd (Shaken, not stirred)
Vinsten
Jag måste erkänna att det från början tog emot att sälja bilen som jag vann i höstas. När jag för en gångs skull fick en storvinst, ville jag så klart behålla den även om vi behövde pengarna mer, inte minst med tanke på den förestående adoptionen.
Huset vi bor i är litet men 73 kvadrat har räckt för vår lilla familj. Nu får vi ytterligare 50 kvadrat boyta i källaren, tack vare bilvinsten, plus en utbyggnad på 40 kvadrat, alltså totalt
160 kvadrat och det gör ju lite skillnad.
Nya vitvaror till köket blir det också. Igår hämtade vi kyl/frysen. Normalt skulle vi ha köpt en vanlig kombinerad kyl/frys men jag ville känna att jag verkligen får något lite utöver det vanliga av vinsten så vi slog till på den här:
Och det var väl första gången som jag verkligen har känt att det var värt att sälja bilen.
Huset vi bor i är litet men 73 kvadrat har räckt för vår lilla familj. Nu får vi ytterligare 50 kvadrat boyta i källaren, tack vare bilvinsten, plus en utbyggnad på 40 kvadrat, alltså totalt
160 kvadrat och det gör ju lite skillnad.
Nya vitvaror till köket blir det också. Igår hämtade vi kyl/frysen. Normalt skulle vi ha köpt en vanlig kombinerad kyl/frys men jag ville känna att jag verkligen får något lite utöver det vanliga av vinsten så vi slog till på den här:
Och det var väl första gången som jag verkligen har känt att det var värt att sälja bilen.
Sybarit
Till julklapp från jobbet fick jag ett spel, Sybarit. Ett spel liknande TP med mat-, dryck, vett-och-etikett-frågor.
Jag har tittat genom frågorna och skulle jag lära mig dem utantill, vore jag också väldigt duktig teoretiskt när det gäller ovanstående.
Här är ett smakprov:
Mat:
Av vilket bär gör man mylta? (1 p)
Vad heter den italienska maträtt som består av tunna skivor rått eller gravat ox- eller kalvkött? (3 p)
Vad kallas ett mjöl som innehåller både kärna, grodd och skal? (1 p)
Dryck:
Ska cognac förvaras stående eller liggande? (1 p)
Vilken är Sveriges första hälsobrunn? (3 p)
Vilken är kryddan i gin? (1 p)
Vett och etikett:
Ska omslagspappret tas bort innan man överräcker en blombukett i Danmark? (1 p)
Hur många gäster ska det max vara om man ska föreslå värdinnan en skål? (3 p)
Vad innebär att ”skåla öppet”? (3 p)
Övrigt:
Vad heter det redskap som man gör hål i brödkakor med? (1 p)
Efter vilken byggnad har den engelska HP-såsen fått sitt namn? (3 p)
Hur vill James Bond ha sin Martini blandad? (1 p)
Svaren på frågorna kommer senare ikväll.
Jag har tittat genom frågorna och skulle jag lära mig dem utantill, vore jag också väldigt duktig teoretiskt när det gäller ovanstående.
Här är ett smakprov:
Mat:
Av vilket bär gör man mylta? (1 p)
Vad heter den italienska maträtt som består av tunna skivor rått eller gravat ox- eller kalvkött? (3 p)
Vad kallas ett mjöl som innehåller både kärna, grodd och skal? (1 p)
Dryck:
Ska cognac förvaras stående eller liggande? (1 p)
Vilken är Sveriges första hälsobrunn? (3 p)
Vilken är kryddan i gin? (1 p)
Vett och etikett:
Ska omslagspappret tas bort innan man överräcker en blombukett i Danmark? (1 p)
Hur många gäster ska det max vara om man ska föreslå värdinnan en skål? (3 p)
Vad innebär att ”skåla öppet”? (3 p)
Övrigt:
Vad heter det redskap som man gör hål i brödkakor med? (1 p)
Efter vilken byggnad har den engelska HP-såsen fått sitt namn? (3 p)
Hur vill James Bond ha sin Martini blandad? (1 p)
Svaren på frågorna kommer senare ikväll.
måndag, januari 02, 2006
2006
Jag har inga nyårslöften. Däremot vet jag en del som det här året kommer att ha med sig och jag hoppas att det inte dyker upp några hinder.
Vår ryska tjej kommer och stannar tre månader i sommar. Adoptionen har jag inga förhoppningar om att den kommer att bli klar under året. Nästa år, kanske.
Tillbyggnad och rustning av huset.
Förhoppningsvis ska jag ha två bokmanus klara.
Kanske blir det ett nytt jobb, vem vet.
Och det här året ska jag verkligen lägga manken till och dra ner på rökningen. Kan jag sluta helt, är det ju bra, men det är inget nyårslöfte.
Vår ryska tjej kommer och stannar tre månader i sommar. Adoptionen har jag inga förhoppningar om att den kommer att bli klar under året. Nästa år, kanske.
Tillbyggnad och rustning av huset.
Förhoppningsvis ska jag ha två bokmanus klara.
Kanske blir det ett nytt jobb, vem vet.
Och det här året ska jag verkligen lägga manken till och dra ner på rökningen. Kan jag sluta helt, är det ju bra, men det är inget nyårslöfte.
50 öre hit eller 50 öre dit
De där gamla 50-öringarna ja, de gäller inte längre. Banken tar emot gamla mynt av privatpersoner ända fram till i april. Det är ingen idé att försöka smussla in dem i myntautomaten hos oss.
Vi får inte ge gamla mynt till våra kunder men stoppar en kund i en gammal femtioöring hos oss, får nästa kund den.
Vissa kunder ser ut som frågetecken när vi berättar för dem. Verkar ha missat all info.
Andra vet, men håller ena handen för och tror inte att vi ser. Andra stoppar i dem så snabbt de kan och tror att de fixat det. Men se, det finns en ångraknapp och med ett klirr kommer myntet ut lika snabbt igen.
Förmodligen anser många oss som trångsynta.
Men det är inte jordens undergång. Det är bara ett litet silvermynt som fortfarande har ett värde om den tas till banken och byts ut till ett mindre, brunare mynt.
Svårare än så är det inte.
Vi får inte ge gamla mynt till våra kunder men stoppar en kund i en gammal femtioöring hos oss, får nästa kund den.
Vissa kunder ser ut som frågetecken när vi berättar för dem. Verkar ha missat all info.
Andra vet, men håller ena handen för och tror inte att vi ser. Andra stoppar i dem så snabbt de kan och tror att de fixat det. Men se, det finns en ångraknapp och med ett klirr kommer myntet ut lika snabbt igen.
Förmodligen anser många oss som trångsynta.
Men det är inte jordens undergång. Det är bara ett litet silvermynt som fortfarande har ett värde om den tas till banken och byts ut till ett mindre, brunare mynt.
Svårare än så är det inte.
söndag, januari 01, 2006
Nyårsafton
Det blev en lugn och trevlig nyårsafton men rykigt värre vid 12-slaget.
Tiken som yffen skulle få träffa dök aldrig upp men han verkade finna sig tillrätta ändå. Inte ett tecken på rädsla för nyårssmällarna trots att det small rätt bra runtomkring.
För min del blev det skålande i Pommac (och jag är den som mår bäst idag. :)).
Tjejerna hade kul. Dottern och hennes kompis fann varandra på dagis när de var ett år och har hållit ihop sedan dess. Ganska lika till utseendet är de också.
Och idag väntar ytterligare en arbetsdag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
