Om man har:
en hund som heter Lillebror
(Gunnel, hans uppfödare döpte valparna efter Astrid Lindgrens sagor)
en algätare i det ena akvariet som heter Malte
(som dottern har en förmåga att glömma ge mat)
en annan algätare i det andra akvaret som heter Melissa
(som dottern oftast också glömmer att ge mat)
en slöjstjärt i skål i vardagsrummet som heter Amalia
(som också ofta glöms bort när de andra fiskarna får mat)
så kan ett telefonsamtal hem till dottern från jobbet låta ungefär så här:
"Kan du ta ut Lillebror en sväng? Du behöver inte gå så långt i mörkret, bara så att han får kissa av sig ordentligt.
Och glöm inte att ge Malte och Melissa mat, det finns inte mycket kvar på rutorna som dom kan äta av.
Och glöm för allt i världen inte Amalia ikväll, annars knackar hon på skålen hela natten."
Det är inte konstigt att jobbarkompisar som inte vet något och råkar höra, tystnar...
tisdag, januari 24, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
*asg*, det är inte lätt inte... :o)
Bambi: Dom skrattade lika mycket när jag just förklarade familjesammansättningen. :)
Gunnel: Katten kräver inte så mycket... annat än mat förstås.
Mildamakter: Nej, det är svårt att förklara sig på annat sätt än att använda deras namn. :)
*asg*, skyll Dig själv säger jag bara!
Det är inte jag som har döpt dom :(
Skicka en kommentar