Jag förstår inte vad som händer med mitt minne. Det börjar bli rent fruktansvärt vad jag glömmer saker. I några veckor har jag haft tre telefonsamtal att ringa. Jag tänker på det varje dag men det kommer något annat emellan och jag glömmer bort det för ett tag. Kommer sedan på det igen, något annat dyker upp och jag har glömt det igen (jag är inte rädd för att prata i telefon).
I morse tog jag itu med ett telefonsamtal och träffade sedan samma person när jag var ute med hundarna. Lite lustigt.
När jag har avslutat det här inlägget ska jag ringa nästa person och kan inte ringa den tredje förrän ikväll (och då har jag säkert glömt igen).
En sak till slog mig alldeles nyss. Besiktning av husvagnen. Har glömt att beställa tid. Förmodligen är det kört nu. Vi får semestra utan husvagn men här är jag inte ensam att ha glömt – vi är faktiskt två.
För några veckor sedan var jag bjuden på Aloe Vera-party. Jag hade lovat att komma, dottern blev sjuk och jag glömde helt bort. Kom inte ihåg partyt förrän några dagar efteråt. Ytterst pinsamt.
Har glömt att fakturera på länge men det tog jag nyss itu med. Slängde in en text till tidningen också.
Tandborstning på yffen har jag börjat med men glömmer även det till och från. Kloklippning glömde jag förra veckan.
Kattsand skulle jag ha köpt för flera dagar sedan. Kommer hem från affären utan kattsand varje gång.
Det är fler saker jag har glömt men jag har faktiskt glömt vad det är. Och det är helt sant. Jag börjar bli riktigt rädd.
tisdag, april 25, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Men kära nån! Såååå mycket som du har i huvudet med husrenovering, Jelena, barn+man+hund, vinster, boken... inte konstigt om du blir yrschlig.
Kolla hos Elisabet - där finns en minnestest. Jag vågade knappt pröva, men jag klarade den galant. Utom siffrorna förstås, men det skiter jag i. Jag är nöjd att jag kan mitt telefonnummer. VAd jag har i lön har jag inte en aaaaaning om. Och min ålder...? Sisådär nånstans mellan 37 och 62...?
Men krymper minnet? Jag kunde ha mer saker i huvudet förr, utan att för den skull glömma något.
Jo, jag gjorde testet hos Elisabet. Enligt det är det inget fel på mig. T o m sifferkombinationerna kom jag ihåg.
Undrar vad det då är för fel...
Välkommen i klubben! Det kallas stress!!!!
Tänkte precis som bami. Det är stressen. Vet du postit-lappar är inte så dumma. Fast man ska inte skämma bort sig med dom sägs det. Men jag skriver på sådan i alla fall och klistrar på bordet där jag sitter när jag äter.
Bambi: Men jag har haft mer omkring mig än det här förr och aldrig reagerat så här (om det nu är det). Kanske förändras man med åldern :)
Gunnel: Jag har faktiskt tänkt skriva ner saker flera gånger men innan jag är framme vid lapparna, har jag glömt vad jag ska skriva ner. :) (Jag har i alla fall ringt din mamma idag - äntligen!)
Stress är det - kan hjälpa att skriva lappar - men då måste man komma ihåg att läsa dem...
Cornelia: Och komma ihåg vad man ska skriva på dem. :)
Skicka en kommentar