Mästerfotografen

Dottern red näst sista gången för terminen på ridskolan och jag tog med kameran för att fota lite. Tyvärr har inte tjejen någon mästerfotograf till mamma.







En bild blev någotsånär:



Nåja, man ser i alla fall att det är full fart på hästen...

På hemväg sa dottern att hon ville att vi skulle stanna för att hon såg något som hon måste ta en bild på. När jag såg att hon skulle ta en bild motsols förklarade jag, mästerfotografen, att det kan man inte göra. Hon gjorde det ändå. Så här blev bilden:



Hmpf...

Småttingar

En grannes katt har fått kattungar (fem dgr gamla) och just nu håller jag på med mental träning:
"Vi ska inte ha en katt till, vi ska inte ha en katt till, vi ska inte ha en katt till, vi ska inte..."



... medan dottern står bakom mig:

"Vill ha, vill ha, vill ha, vill ha..."



Sista ordet har nog damen här nedan



... och då blir det definitivt ett NEJ.

Hej då, mellanstadiet

och en sista kram till fröken



Nu väntar ett skönt (hoppas jag) sommarlov för dottern och sedan är det ett helt nytt skolsätt som blir i sjuan med arbete i egna projekt istället för lärarledda lektioner. Spännande.

Varmt

Trots att takfläktarna har gått varma, har tjejerna lidit av värmen i natt. Vi bor i ett trähus, behöver jag säga mer?

Själva har ju K och jag flyttat ner i källaren där det är svalt och skönt. Ja, jag hade dåligt samvete ett tag. Men nu vet jag inte längre... Här inne är så varmt att man inte kan röra sig och tjejerna står och bakar! Hellre gör de det än går till badet. De fick tydligen nog av badande igår.

Så jag flyr det hundra grader varma huset som nu blivit ännu varmare av ugnen och sätter mig i svalkan under ett äppelträd. Och hoppas på att jag får något gott, nybakt till kaffet lite senare. :)

Ny sommarförälder

Det är ca 20 barn från det ryska barnhemmet som kommer hit till Sverige i sommar och på barnhemmet finns 150 barn. Alltså är barnhemmet i behov av fler sommarföräldrar. På K:s sons studentfest idag träffade vi en (systern till K:s ex) som också blev väldigt intresserad av att ta hit ett barn från barnhemmet nästa sommar. Vad kul det vore för Lena. Även om hon verkar stortrivas här, är det ändå annat att ha en kompis någotsånär nära. Hon brukar leka med grannbarnen men när det pratas mycket svenska, hänger hon förstås inte riktigt med. Det vore säkert skönt för henne att ha en kompis att prata ryska med också.

Det är ytterligare två familjer som har nämnt att de skulle kunna söka hit ett barn från barnhemmet. Genom sin charm och gulliga sätt gör Lena PR för sommarbarnsförfarandet utan att hon själv vet om det.

Bildstory

Vissa gamla bilder på datorn berättar en story:


Inge´kul att sitta bredvid den där hemska katten. Undrar om hon ser att jag räcker ut tungan?




Jag tror hon fattade vinken...




Japp! Hon gick faktiskt.




He he he

Svenska ord

Oj, idag kommer det många svenska ord från Lena. Även direkt när hon vaknade. Och med riktig gnällbältesdialekt! :) Det har varit nyttigt att inte träffa mina föräldrar under den här tiden men idag ska hon få träffa dem och prata av sig lite ryska. Det är också saker jag vill veta, t ex vart de presenter jag har skickat till henne har tagit vägen. Hon har med sig de tomma vadderade kuverten för att visa att de har kommit fram men presenterna har hon inte kvar, vad jag förstår. Inte heller de kläder hon fått av oss.

Samtalet med socialsekreterarna gick bra igår. Vi har bestämt oss för att bli jourfamilj till en början men först ska vi gå kurs i höst.

Det är varmt och solen skiner - tror att det faktiskt börjar bli sommar!

Stressigt idag

Jag fick aldrig tag på ägarna till ridskolan idag. De finns där imorgon och jag ringer då. Det kändes mer hemma än vanligt på Sorf, den "vanliga" ridskolan ikväll och dottern uppskattade den nog mer än någonsin. Just nu känns det som om avståndet inte spelar någon roll längre. Vi får se hur vi känner framöver. Det viktigaste är ju faktiskt hur stämningen är på själva ridskolan.

K:s syster fyllde år idag och på eftermiddagen var vi där på fika. Dottern kunde inte låta bli att fota hennes härliga katt Murvel.





En riktig bjässe till katt.

Efter fikat bar det iväg till Sala och ridningen direkt och nu på kvällen har jag städat. Två socialsekreterare kommer på besök imorgon för ett samtal inför det familjehemsuppdrag som vi har sagt att vi är intresserade av. Jag vet att de inte tittar på städningen men jag kan inte låta bli.

Så ikväll lär jag somna ovaggad.

Förtydligande

För att det inte ska bli några missförstånd eller förväxlingar med tanke på inlägget här nedan, måste jag skriva att den helt underbara ridskola som dottern rider på nu är Sorf och stället hon besökte idag, heter något helt annat.

Så... Nu känns det bättre.

Stöddiga brudar

Dottern skulle ha provridit på en ridskola i stan nu. Hon rider i vanliga fall i en annan stad men det är så mycket åkande att vi tyckte det vore bekvämt om hon kunde ta bussen själv när hon rider.

Andra tjejer har varnat henne om stöddiga tjejer på ridskolan i stan men jag har peppat henne att åka dit ändå och ge stället en chans. Vi följde med och jag tror vi träffade på den stöddigaste tjejen av dem alla.

Plötsligt satt hon på en låda bakom oss och spydde galla över dotterns ridklädsel.

"Du bruden, ta och köp dig nytt, va. Dina chaps är alldeles för korta. Dags att köpa nya."

I den stilen fortsatte hon. En tjej i 12-årsåldern (som dottern).

Hästen var sadlad och tränsad men dottern sa bestämt att hon struntade i att provrida den här lektionen. Och jag blev så förb... att jag la mig i, frågade tjejen vad hon egentligen höll på med. Dotterns ridklädsel är det inget fel på, hennes chaps är absolut inte för korta etc. Hon fortsatte på samma spydiga sätt och jag frågade om hon överhuvudtaget red i den gruppen.

"Jag? Knappast. Jag är betydligt bättre än de här dåliga tjejerna", svarade hon.

Vi åkte därifrån. Jag försökte övertala dottern att det inte var något att bry sig om, men hon hade tappat lusten totalt. Där förlorade ridskolan en elev. Undrar vad ägarna skulle tycka om det?

Horoskop

Jag gick in på Spray och läste mitt horoskop för skojs skull. Kände faktiskt igen en hel del i min situation.

Veckohoroskop - vecka 23

Överraskningar präglar veckans början, och du känner hur du blir mer energisk. Bland annat är det i ditt sociala liv som det oförutsägbara kan göra sig gällande. Det tar alltid tid att vänja sig vid nya omständigheter, men i och med att du samtidigt känner den kraft och beslutsamhet du saknat på sistone, tar du dig igenom det mesta.

(Nog finns det en hel del nya omständigheter i mitt liv just nu.)

Med viljan kommer man långt, och såväl din viljestyrka som uthållighet bara växer och växer.

(Jag känner just det - att både viljestyrka och uthållighet växer.)

På jobbet kan en kamp om värderingar uppstå, och det är svårt att gå segrande ur striden. Stå på dig, men visa respekt för din motpart.

(Det här stämmer inte riktigt in men man vet ju aldrig. Veckan är inte slut än.)

Månadshoroskop - juni 2006

Under större delen av månaden ligger fokus på förhållandet till vänner och grupper.

(Det stämmer mer än väl).

På områden om kommunikation och förmedling kan du få en nyckelroll. Kanske blir du rent av talesperson för en förening, eller får i uppdrag att leda och organisera något lagarbete.

(Det är helt korrekt. Har fått ett uppdrag för föräldraföreningen för barnhemmets räkning som kan stämma på ovanstående text.)

Det är speciellt viktigt att du själv är välorganiserad omkring den 5 juni, då det kan bli rätt stressigt.

(Imorgon, den 5 juni ska dottern provrida på en ny ridskola. Lektionen är mellan 16 och 17, sedan ska hon ta hand om hästen. Vi har bara en bil, det är en bit till ridskolan och jag måste åka hemifrån senast 17.30. Visst blir det stressigt.)

Det är mycket du skall hålla reda på, samtidigt som du utvecklar nya färdigheter. Det innebär att du får lägga om en del saker i ditt liv, men det kan det vara värt.

(O ja. Visst är det en hel del att hålla i huvudet denna månad. Vet knappt hur jag ska hinna med.)

Detta är del av en process som kulminerar den 16 juni, då din roll förändras på någon avgörande punkt, och du förstår att du måste släppa taget om något om du skall kunna komma vidare. Det kan hänga ihop med att ditt engagemang i något sammanhang inte ledde till det du hade förväntat dig, och du anser att det måste hitta ett radikalt annorlunda sätt att hantera saken på. Det kan kännas tungt att behöva överge det som är tryggt och invant, men det är först när du gjort det som du ser vart du är på väg. Förhållandet till vänner kan också behöva justeras, och det är nu som det låter sig göras.

(Hm... Här blir det intressant att se om något speciellt händer som förändrar min roll.)

Efter den 21 juni blir du mindre utåtriktad, och mer inställd på att tillbringa tiden med dem som står dig närmast, så det är en ypperlig period att planera in semestern.

(Och den 21 juni är min sista dag på jobbet före semestern. Så ypperligt att jag hade planerat in den där.)

Innan dessa har du för många bollar i luften, och för många sociala förpliktelser. Det är mycket som skall göras under juni, och människor kommer och går.

(Det är skolavslutning, student, födelsedagar, socialsekreterare som kommer och pratar om familjehemsuppdraget, grannar som kommer hit och grillar... Vad har jag glömt...?)

Därför kan det verkligen behövas en period när du kan luta dig tillbaka och ta det lugnt tillsammans med familjen. Du behöver ta det lugnt ett tag och ladda om batterierna.

(Det tror jag, det!)

Ett verkligt bra anbud kan komma din väg från en person som normalt håller sig lite grand i bakgrunden. Det kan kasta ljus över din situation.

(Oj då. Vad kan nu det vara?)

Språket

Lena är ett mönsterbarn. Verkligen. Det är ordning och reda, hon bäddar sin säng direkt på morgonen, har ordning på alla saker, äter upp sin mat, duschar och är renlig. Är artig och go´. Det som är så fruktansvärt jobbigt är språket. Att förklara en liten småsak tar sån tid - och kraft. På kvällarna är jag alldeles tom, utpumpad.

Igår kväll tog hennes batterier i freestylen slut. Jag sa att vi inte har nya batterier just nu men hon kom ihåg att vi hade varit till affären och köpt batterier till datormusen (fråga mig inte hur jag förstod att hon sa det). Jag skulle förklara att de batterierna vi köpt var mindre, AAA-batterier, och att det behövdes större, AA-batterier i freestylen. Och jag började leta efter de två batterierna som var kvar i förpackningen för att visa henne. Jag letade säkert i tio minuter (tänkte inte på att jag kunde ha öppnat datormusen och visat, var för trött) och till slut hittade jag dessa batterier. Och hon var nöjd med förklaringen.

I torsdags, på Skara Sommarland, fanns det fisk och kött att välja på till lunch. Och där stod jag igen och visste inte hur jag skulle fråga henne. Jag kunde ha suttit händerna som horn och sagt muuuu och sedan öppnat och stängt munnen som en fisk men jag är inte säker på att hon hade förstått.

Och då... fick jag hjälp från ovan. In på restaurangen studsade nämligen vattenakrobater från Ukraina - som dessutom pratade engelska! Jag frågade en av tjejerna på engelska om hon kunde fråga Lena om hon ville ha fisk eller kött och vi fick klarhet genast - Lena ville ha fisk.

Han där uppe tyckte nog att jag kunde få vila en stund och ryckte in. :)

Minisemester

Dotterns klass åkte på klassresa till Skara Sommarland och vi följde med medan yffen hade semester hos Gunnels mamma. Det var det som behövdes för att Lena skulle bli som förut. Den lilla tjejen "bangar" inte för något.

Här åker hon Indycar



...och radiobil



Här är hon i pariserhjulet (jag åkte aldrig med - klarar inte höjder)



Och här sitter hon längst fram i "Valen". Själv trodde jag att jag skulle få hjärtinfarkt. :).



Valen åkte hon fler gånger, bergbanan likaså.

Vi kom hem för några timmar sedan och är totalt slut och imorgon är det vardag igen eftersom jag jobbar. Hoppas hennes goda humör håller i sig nu. :)

3 år

HIPP HIPP HURRA

FÖR YFFEN SOM

BLIR 3 ÅR IDAG

Inte som förr

Om det hade varit förra året Lena varit så "inne" i något som hon ikväll var i ett dataspel och jag hade sagt åt henne att det var läggdags, skulle hon ha sagt "åååååå nieeeet" samtidigt som hon hade haft glimten i ögat.

Det är inte så nu. När jag sa att det var läggdags, reste hon sig genast, skyndade att borsta tänderna och komma i säng.

Hon la sig och lyssnade på freestylen en stund och hon ler på bilden. Men hon ler inte med hjärtat som förr. Det är något sorgligt hos henne och jag vet inte vad det är...

Stallet

Lena gjorde stora ögon åt allt i stallet. Hon var så nära med huvudet när Tilda kratsade hästens hovar, att jag blev rädd. Vi tror att Lena ser dåligt. Ska gå och kolla synen på henne så fort vi kan.

Tilda hoppade upp på trähästen



...och likaså gjorde Lena

Förkylt

Lena var genomförkyld när hon vaknade. Och vädret inbjuder inte till några utomhusaktiviteter så idag är det premiär för henne framför en dator. Hon lär sig snabbt och sitter just nu och spelar Legoracer, vilket hon verkar tycka är kul.



Freestylen var efterlängtad. Hon fick aldrig ta den med sig till barnhemmet eftersom hon inte skulle få behålla den. Inte så mycket för värdet på den utan för att hon själv skulle blivit ledsen över att ha förlorat den.

Här lyssnar hon på en skiva med svenska texter och sjunger med.



Snart ska vi baka en paj. Och eftersom det är tisdag är det dotterns ridskola som gäller senare.

Äntligen

Nu är hon här. Vi mötte en blyg men glad tjej på Arlanda.

Hon var lika blyg i bilen men efter att ha kommit hem hit och träffat yffen och katten, sett sitt rum, släppte allt. Hon verkade riktigt lycklig över rummet.
Sedan var det bråttom ut till studsmattan.

Anledningen

Vi har fått frågan några gånger; varför vi tar hit Lena om somrarna. Från början hittade jag helt enkelt barnhemmets sida på Internet och eftersom jag tyckte att Ryssland kändes "nära" eftersom mina föräldrar är ryskspråkiga och vi har både fysiskt och känslomässigt utrymme för ett sommarbarn, anmälde jag mig. Tyckte det kändes bra att göra en insats men att det skulle göra så mycket som det gjorde, visste jag inte. Att ingenting egentligen kan få ett barn att leva upp. Allt vi har att erbjuda henne är ett vanligt familjeliv.

När Lena hade varit här en vecka förra sommaren, sa dottern att hon tyckte att Lena hade förändrat utseende. Ibland kan man tycka ett utseende förändras i och med att man lär känna en person och jag trodde att så var fallet. När jag sedan såg bilder på hur hon såg ut första dagen när hon kom hit och hur hon såg ut en vecka senare, förstod jag att dottern hade rätt.

Det här är Lena första dagen



och det här är samma tjej en vecka senare



Hon fick liv i ögonen, fick hull, levde upp och verklade lycklig.

Kan man ha en större orsak att ha henne här om somrarna?

Eftersom så lite (ett vanligt familjeliv) kan förändra ett barn så mycket, tvekar vi inte en sekund för att också bli familjehem till ett barn i Sverige.

I väntan på Lena II

Förra sommaren lärde sig inte Lena speciellt mycket svenska. Anledningen var att vi ofta ringde mina föräldrar som är ryskspråkiga och som fick tolka. Det blev till slut så att vi lärde oss fler ryska ord än vad hon lärde sig svenska.

I år ska det bli annorlunda. Inte förrän det är riktig "kris" och vi måste ha något tolkat för oss, ska vi ringa. Vi ska bara använda svenska ord och hon stannar tre månader - det här året borde hon lära sig det svenska språket hjälpligt.

Här sitter Lena och äter glass.



Det ryska ordet för glass är "maroshneja", vilket jag inte ska använda det här året. Åtminstone lär hon sig det svenska ordet glass, det är jag fullkomligt bergsäker på :) (nu vet jag förstås inte om stavningen är riktig till glass på ryska).

I väntan på Lena

... kommer här bilder från ett bröllop hon var med på förra sommaren



Vi var och shoppade och Lena valde kläderna själv. I en veckas tid tog hon fram dem ur garderoben och bara tittade på dem, så fort någon kom på besök plockade hon fram kläderna för att visa dem. Tills det äntligen var dags...

Vi åkte till en familj före bröllopet, som hade en tumstock liggande på bordet. Lena, som aldrig hade sett en tumstock, blev förstås nyfiken och började undersöka den. Den fastnade i ponchon och satt ordentligt fast. När vi äntligen fick bort den, fanns där två stora rostfläckar kvar. Hon var fullkomligt otröstlig för en stund.

Tack och lov hängde ponchon över själva fläckarna men jag märkte att hon höll in armarna under hela bröllopsfesten för att de inte skulle synas.

Hjulbent idag

Som en tillfällig lösning tills huset är utbyggt och vårt nya sovrum är klart, flyttade K och jag ner till källaren igår och jag sov knappt en blund. Yffen blev nämligen helt förvirrad och gång på gång vaknade jag av att han stod i källartrappan och gnydde. I vanliga fall brukar han gå ner i källaren men inte nu. Jag bar honom till sängen, han hoppade ner och sprang uppför trappan igen, för att efter en stund stå och gny på det översta trappsteget. Jag bar ner honom igen, han sprang upp och så höll vi på. Länge. Han gillar alltså inte att sova där nere. Hundar trivs inte på platser där det är negativa energier, har jag hört. Kanske är det just såna energier där nere. Vi får se hur det blir i natt.

Hur som helst så var jag inte alltför pigg på ridlektionen som K, jag och dottern fick idag. Jag red en bred bruksnordis och känner mig väldigt hjulbent nu. Och trött. Annars gick det bra. Ägaren/instruktören öste beröm över dottern men inget över K eller mig. :)

Lenas rum är klart. Nu är det istället rörigt på alla andra ställen i huset. Jag har att göra imorgon, med andra ord. På söndag ska vi försöka att åka till Ängsö slott och köpa köttätande växter. Vi har klarat av mors dagsfiranden hos både svärmor och mamma redan idag och kan disponera tiden efter hur vi hinner.

Bara två dagar kvar nu - sedan är hon här. Jag fick förresten ett mail från ordföranden i föreningen som löd: "Har pratat med barnhemmet idag. Barnen kommer!!". Jag blev förstås väldigt frågande, ringde henne och frågade om det inte hela tiden varit helt klart att de skulle komma. Det var det inte, fick jag veta, men hon hade inte gått ut till alla och berättat att handlingarna för barnens resor inkommit till myndigheterna försent och det var alltså på håret att de inte skulle få komma hit (det var väl tur att jag inte visste något - var inte med på det senaste telefonmötet). Nu ska allt vara klart i alla fall. Hoppas jag.

Jag hade rätt

Det är ju precis det här jag alltid har sagt.

Jag är livrädd för älg. Förmodligen beror det på att jag har sett två älgar slåss på nära håll och förstått vilken kraft det finns i de där frambenen. För några år sedan såg jag också en dokumentär om hur en älg attackerade en människa och inte gav sig förrän mannen var ihjältrampad.

När jag var som mest aktiv med ridningen, var det aldrig något nöje för mig att rida ute i skogarna. Letade hela tiden med blicken efter älg och funderade på vad jag skulle göra om det dök upp någon. Hoppa av hästen och lägga mig ner och dö, förmodligen.

Det är också anledningen till att morgondagens ridning blir en lektion i en paddock och inte en tur i skogen.

Älgar är fina och mäktiga - på avstånd. På ett långt avstånd.

Videoklipp

Surfar runt mitt i natten och har just roat mig med att titta på videoklipp.

Här är några som jag själv inte sett tidigare:

Tidig fotograf

Lite väl mycket talk?

Mjuklandning av den värsta sorten

och

Lättfångad

På spray.se finns ytterligare hundratals klipp.

~~

Jag hamnade också på den här sidan för gratisbloggar. Är den inte väldigt lik gamla Bloggi? Är det kanske rentav den sidan som bytt namn?

Missade foton

Jag hade bestämt mig för att inte ta med mobilkameran till ridningen för att inte ta fler suddiga bilder på shirehästar och bilder på försvinnande tranor den här kvällen. Och tro´t eller ej... Ett vildsvin står vid vägkanten på vägen till ridskolan. Alldeles nära. Där hade jag fått en bra bild utan att behöva göra en stor röd pil och tala om att bilden föreställer ett vildsvin.

Det är liksom inte varje dag man ser ett vildsvin. Är det inte typiskt?

~~

Nedräkningen fortsätter. Imorgon kväll jobbar jag och är sedan ledig till nästa onsdagkväll. Lite kvar att göra innan allt är i ordning för Lenas ankomst. På fredag tar vi ett break och har bokat in en ridlektion, alla tre. Dottern, jag och K. Han har inte ridit sedan 1993 så det kan bli riktigt kul. :)

Fel ping

Är tvungen att skriva något här eftersom jag pingade nyligen av misstag.

Skulle pinga barnhemmets blogg och tog fel länk. Det gäller att ha tungan rätt i mun.
Nu har jag i alla fall skrivit lite här också. :)

Nedräkning

Nästa måndag kommer hon. Om exakt en vecka finns hon här hos oss. När hon åkte hem i augusti kändes det som en evighet tills hon skulle komma tillbaks men tiden gick verkligen fort. Tänk, det var nästan ett helt år sedan jag stod på Arlanda och bölade.

Förra året hade ett av barnen inte skött sig på barnhemmet. Det var meningen att hon skulle ha kommit till Sverige men hon fick inte följa med och Lena berättade att tjejen var otroligt ledsen när de andra åkte iväg. Det är hårt. Om man har sett fram emot att komma hit i ett helt år – för det gör barnen – och sedan blir stoppad av personalen strax innan avresan… Där är det inte snack om att personalen hotar med att barnen inte får resa hit om de inte sköter sig – de menar det också.

Jag hoppas verkligen att Lena skött sig under året så att hon inte uteblir. Hemska tanke. Men jag är ganska säker på att hon är ett exemplariskt barn där borta och att hon kliver ut genom dörrarna på Arlanda så att vi får ses igen.

(Barnhemmet, som är hennes förmyndare, har gett sitt samtycke av publicering av bilder och namn på nätet av henne.)

På safari

Dottern befinner sig just nu i safariparken i Kolmården. Jag får direktrapporter via MMS hela tiden medan bussen glider fram mellan vilddjuren.



Kul att den här giraffen kom så nära bussfönstret och poserade. Synd att hon inte hade den riktiga kameran med sig.






Uppdaterad 12.54

Ytterligare en bild damp in i min mailbox:

Bloggare i huvudet

Det är lite lustigt men sedan jag började läsa bloggar, så associerar jag saker helt annorlunda än för bara något år sedan.

När jag sitter i tandläkarstolen och håller på med mina rotfyllningar tänker jag alltid på Elisabet och numera också Eva.

Ser jag en guldväska eller guldskor så dyker förstås Mamselamsen genast upp i tankarna. Såg en dalmatiner häromdagen och tänkte genast på Pale Green Woman.

Hör jag talas om idiotiska chefer, går tankarna till Morgondimma och när någon använder sig av teckenspråk ser jag Anne-Majs vblogg framför mig.

På jobbet träffade jag en mamma med ett barn som hade väldigt underfundiga kommentarer och jag tänkte att det i själva verket kunde vara Batbut som stod där.

På väg till ridningen i tisdags såg vi några kossor och Gagga fanns genast där i tankarna. Och när dottern letade fram bilder på skogskattungar, såg jag bilderna på Londongirls kattungar framför mig.

När jag tänker på det här med rökslut så är det av någon anledning Bambi jag associerar till och när jag häromdagen var på Skultuna Messingsbruk, fanns där mängder av lyckliga grodor.

Så här fortsätter det hela tiden. Några bloggare känner jag personligen (Bloggblad, Monica och Gunnel) och det är säkert därför jag inte förknippar dem med bara en sak. Jo, förresten, Monica tänker jag förstås på när hennes film ”Tomten är far till alla barnen” nämns eller när Kjell Sundvalls namn dyker upp någonstans.

Och på det här sättet kommer jag säkert att fortsätta tänka framöver och fler bloggare läggs till associeringsbanken.

Djurlig dag

En elevens-val-dag har det varit idag då barnen har fått välja en valfri aktivitet att ägna sig åt under hela skoldagen. Gissa vad dottern valde?



Hon ägnade förmiddagen på ett stall i närheten och red även en lektion. När jag dök upp för att hämta henne och klappade om en av hästarna fick jag lära mig något nytt. Ägaren till stallet berättade för mig att om jag klappar en häst, är det samma sak som om jag slog den. Den ska istället smekas och klias. "Har du sett hästar klappa varandra?" sa han. Kanske har han rätt men i så fall är det mängder av hästmänniskor som behandlar sina hästar på ett felaktigt sätt. Under alla år jag har ridit har jag inte haft en aning om att jag slagit hästarna varje gång jag berömt dem. Jag fick i alla fall något att tänka på till nästa stallbesök som blev någon timme senare.

Tisdagar är ridlektionsdag för dottern och det var bara att bege sig till nästa stall.



(Bilden tagen med mobilkamera igen, vilket är detsamma som dålig kvalitet som vanligt) .

Det var hoppning idag och ridgruppen fick hoppa studs. Min favoritgrej när jag själv red. Tre låga hinder på rad som hästen "studsar" över. Vissa gånger ångrar man att man inte fortsatte ridningen.

Igelkotten som bor i vår trädgård kom hem samtidigt som vi och fick bråttom att ta sig längs nätstaketet och in bakom friggeboden.




Och yffen friserades (några tovor bakom öronen klipptes bort) och badades innan han gick och la sig.



(Mobilkamera även här och ja, han lipar åt den)

Den här dagen har varit väldigt... vad ska man säga... djurlig?

Rumbestyr

Jag har några minuter innan jag går och lägger mig och jag bryter härmed min bloggpaus för en kort stund. Målarpenslarna får vila och färgen torka in.

Det blir rosa och vitt i Lenas rum. Jag tror att hon gillar ett riktigt ”tjejigt” rum. Hon har aldrig haft ett eget, har alltid bott på internat och ja, jag är helt säker på att hon gillar ett rum som är riktigt, riktigt småtjejigt. Har målat ett sängbord och ett litet sminkbord vitt, hon ska få en mässingsfärgad säng och rosa gardiner. Hon övertar K:s och mitt rum. Själva flyttar vi ner i det nya rummet i källaren, där vi boar in oss i ett hörn.

Och mitt i målandet kom jag på… När Lena åker tillbaks till Ryssland i augusti, kommer förmodligen en kille att överta hennes rum. En liten kille som vi inte känner eller vet vem han är än men som förmodligen inte kommer att uppskatta ett tjejigt rum.

Vi får göra om rummet igen, i slutet av augusti, så att det passar en kille. Om sedan Lena kommer hit till jul, måste vi göra om vårt nya sovrum (som inte existerar än) till hennes eftersom killen eventuellt blir kvar här många år. Och till Lenas nästa sommarvistelse flyttar antingen vi eller dottern ner i källaren igen. Dottern är tonåring då och det kan vara skönt att ha ett riktigt stort rum (50 kvm) helt för sig själv.

Ska vi fortsätta på det här sättet, blir vi förmodligen experter på att anpassa och iordningsställa rum. Puh…

Nu fortsätter jag min bloggpaus.

Tidsbrist

Det är bara att konstatera att jag inte hinner blogga på ett tag framöver. Det är alldeles för mycket att fixa till innan Lena kommer. Jag tar helt enkelt en paus, hur lång vet jag inte men jag kommer så klart att läsa andras bloggar när jag hinner.

Vi har börjat riva verandan på framsidan och upptäckte att vi haft en hel del ovälkomna gäster.

Både getingar



... och humlor

Hundliv

Är det så här det går till?

Foton igen

Dottern har varit i fototagen igen







En bit Frolic kan aldrig bli för stor.

Tisdag är hästdag

Tranor och shirehästar lyste med sin frånvaro idag. Som alla andra höll de sig ifrån regnet.

Inte lika stor som en shirehäst, men ändå störst i stallet, är denna voltigehäst



Minst är den här:



Det är bara att svinga sig upp i sadeln och träna.


Uppdaterat:

Glömmer alltid att lägga ut bilder på de otroligt söta stallkatterna. Här är busarna.

Nytt jobb

Jag kanske skulle söka det här jobbet? Man kan ju lära sig...

Det kan bli lite svårt att förklara för bekantskapskretsen vad man sysslar med.

Bekant: Vad jobbar du med?

Jag: Jag är häxa.

Bekant: Jo jo, men vad jobbar du med?

Typ...

Likheter

Sådan herre - sådan hund, sägs det.

Internationaaaalen

Gick förbi torget här i samhället med yffen för en stund sedan. Där var det fullt jippo med orkester, lottstånd, ponnyridning m m. Och naturligtvis spelades ”internationaaaalen” precis när jag passerade. Det är konstigt, men när det spelas sån där marsch-typ-musik, så hamnar jag alltid med fotstegen i takt och det känns som om jag skulle marschera till musiken. Jag försökte gå i otakt, lite lugnare, men efter en stund var jag i takt igen och blev lite full i skratt när jag såg att yffen… Ja, han skuttade också förbi - i takt.