Det är lite lustigt men sedan jag började läsa bloggar, så associerar jag saker helt annorlunda än för bara något år sedan.
När jag sitter i tandläkarstolen och håller på med mina rotfyllningar tänker jag alltid på Elisabet och numera också Eva.
Ser jag en guldväska eller guldskor så dyker förstås Mamselamsen genast upp i tankarna. Såg en dalmatiner häromdagen och tänkte genast på Pale Green Woman.
Hör jag talas om idiotiska chefer, går tankarna till Morgondimma och när någon använder sig av teckenspråk ser jag Anne-Majs vblogg framför mig.
På jobbet träffade jag en mamma med ett barn som hade väldigt underfundiga kommentarer och jag tänkte att det i själva verket kunde vara Batbut som stod där.
På väg till ridningen i tisdags såg vi några kossor och Gagga fanns genast där i tankarna. Och när dottern letade fram bilder på skogskattungar, såg jag bilderna på Londongirls kattungar framför mig.
När jag tänker på det här med rökslut så är det av någon anledning Bambi jag associerar till och när jag häromdagen var på Skultuna Messingsbruk, fanns där mängder av lyckliga grodor.
Så här fortsätter det hela tiden. Några bloggare känner jag personligen (Bloggblad, Monica och Gunnel) och det är säkert därför jag inte förknippar dem med bara en sak. Jo, förresten, Monica tänker jag förstås på när hennes film ”Tomten är far till alla barnen” nämns eller när Kjell Sundvalls namn dyker upp någonstans.
Och på det här sättet kommer jag säkert att fortsätta tänka framöver och fler bloggare läggs till associeringsbanken.
torsdag, maj 18, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Tror vi är flera som tänker så här. Måste vara ett ganska nytt fenomen. Te.x att jag har väl nästan aldrig brytt mig om att kolla fönster och så..men det gör jag nu tack vare Elisabet.
Vad tror du vi kallas? Bloggtänkare? :)
Sättet att tänka hjälper mig mycket att komma ihåg människor, meeeeen jag känner inte igen folk på ansiktet. Jag lutar på huvudet och tittar på maken, han förstår vad jag menar. Så berättar han vem det är. Ibland retas han med mig: Vem var det nu då?
De flesta av de här bloggpersonerna har okända ansikten, så du behöver inte tänka på det. :)
Och jag citerar glatt för övriga familjen, vad jag har läst under dagen. Väduren börjar få riktigt bra ordning på vem som är vem :-)))
Ibland gör jag också samma sak men K har inte lärt sig än.
Jag känner mig smickrad att det är underfundiga kommentarer som Du tänker på mig. Det kunde varit olyckor, klantighet och silvertejp *s*
Nja... När det kommer till silvertejp, ägnar jag nog dig en liten tanke. :)
Visst blir det så här när man nu har hamnat i bloggvärlden. Jag är i varje fall riktigt nöjd med att bli förknippad med mjuka små Trasseltassar till kattungar. :D
Mjaou..
Ja, de är ursöta, dina kattungar. Har man sett bilder på dem, fastnar de i minnet. :)
Skicka en kommentar