Eftersom mamma är ryskspråkig, kom hon hit för att hjälpa till med telefonsamtalet till "vår" tjej (på barnhemmet) som fyller år idag.
En personal svarade, sa att de inte hämtar barn till telefonen och slängde på luren. Vi ringde upp igen och fick samma besked. Jag ringde andra medlemmar i föreningen som sa att det här var vanligt. Att det bara var att ringa igen.
Vi ringde en tredje gång och nu kastade han på luren utan att mamma hann säga något. Likadant en fjärde gång.
Femte gången frågade mamma om hon kunde få prata med någon annan personal och det gav resultat. Killen sa genast att han skulle hämta "vår" tjej till telefonen.
Till slut fanns hon där, i luren. Och hon var uppåt idag, hade fått vårt paket och var väldigt pratsam. Ikväll skulle de ha födelsedagsfest på barnhemmet med saft och kex.
Innan samtalet avslutades bad hon att vi skulle ringa igen på söndag. Varför, vet jag inte, men det är klart att vi gör det. Om vi nu får prata med henne...
tisdag, mars 07, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Den lilla kraken... så hon ska vänta på att få komma till nån som bryr sig!
Det gör jätteont i mig att läsa om hur de behandlar barnen. I såna här fall är jag blödigare än vanligt.
Ja, jag tycker att det är det minsta de kan göra - att hämta barnen när någon ringer.
Hur kan personalen göra så, men tur att ni kom på ett sätt att få prata med annan så.. Jag hoppas att utredningen går fort fram och så slipper tjejen vara på hemmet längre.
Hon lät i alla fall uppåt så jag hoppas att hon får en riktigt bra dag idag i alla fall.
Förresten, när jag ser fotot på dig, vad lik drottning Silvia du är! Har du hört det förr?
Ont i hjärtat får man ju... Håller tummarna för att det skall bli bra allting, så hon får stanna hos Er.
Jag hoppas också det. Just idag känns det riktigt uppåt här också i och med att hon var så jätteglad. Det har hon inte varit annars.
Tänk hur barn behandlas världen över. Det gör ont i hjärtat när jag läser det du skriver.
Det finns tydligen bra personal där också men helst skulle vi vilja ha henne här för gott.
Jag kom på att jag jobbar på söndag men mamma får ringa. Jag kan ändå inte prata med henne.
Nu är det två paket av tre som hon har fått och det är ju bra.
Skicka en kommentar