onsdag, augusti 02, 2006

Pigg igen

Med risk för att det blir en massa poster med gnäll i den här bloggen, fortsätter jag... Klockan närmar sig halv ett och från att ha varit dödstrött hela dagen blev jag plötsligt väldigt pigg. Sover jag inte i natt kommer jag säkert snart att... kollapsa? Jag har aldrig tidigare varit utan sömn så länge - två-tre timmars sömn på tre nätter. Vad har det tagit åt mig? Inte kan det väl vara så att när man närmar sig femti... f´låt trettio, var det ju, så kommer sömnproblemen som ett brev på posten?

Nåväl, för att det inte bara ska bli gnäll här, ska jag berätta något kul från jobbet häromkvällen.

Det var otroligt mycket kunder i butiken, jag hade suttit i kassan nonstop i flera timmar med ständig kö när det kom en riktig machokarl och lassade upp öl och cigaretter på bandet. Han hade skinnväst och var tatuerad och piercad högt och lågt och såg lite halvvild ut (i mina ögon). Gravallvarlig letade han fram pengar när hans mobil i byxfickan började ringa.

Det var ett överraskningsmoment. Och såna är farliga när man är trött och småskrattig och absolut inte får brista ut i skratt.

Som ringsignal hade han nämligen barnvisan Gullefjun. "Det var en kyckling som hette Gullefjun som skulle ge sig ut på promena-a-a-d. Och solen lyste och gräset lockade ...osv".

Vad gör man när man blir så full i skratt att man inte vet var man ska ta vägen och inte får? Med en lång kö bakom själva machokarln? I kassan bakom mig satt ingen. Jag kunde inte låtsas gå fram och säga något till en jobbarkompis för att försöka dämpa skrattet.

Och ringsignalen bara fortsatte och fortsatte utan att karln svarade. "... och hönsen sa ka-ka-ka-ka."

Kunden bakom machokarln böjde ner huvudet och började gräva i vagnen bland sina varor, förmodligen lika full i skratt som jag. Och machokarln var gravallvarlig medan han lät det ringa. Han såg inte ut att ha uppskattat något skämt om ringsignalen.

Jag var tvungen att försvinna ner under bänken för att försöka behärska mig. Mobilen slutade ringa efter en stund, jag tittade upp igen, machokarln betalade och försvann.

Såna situationer är riktigt, riktigt jobbiga... :)

Så. Nu ska jag gå till sängen och i alla fall försöka sova.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Det brukar ju finnas tidningar i närheten,, krabba tag i en,, låtsas du läser nått kul,, å gapskratta rakt ut! (det har jag gjort i en pinsam skrattsituation)

Tankevågor sa...

Men vad dråpligt! Jag vet inte om jag hade klarat det. Jag hade nog satt igång och skrattat. Att du kunde hålla dig var beundransvärt. :D

Bambi sa...

Jag hade aldrig kunnat hålla mig!
*ASG*

Humlan sa...

Men, om det var hans telefon och han har valt den signalen, då tyder jag det som om han har humor (kanske t.o.m självdistans) och skulle tåla ett leende och en kommentar... fast jag vet inte om jag skull ha chansat... :-)

Monica med yffen sa...

Rita: Det skulle ha kunnat gå om inte tidningarna var placerade så långt bort och om det inte hade varit lång kö.

Londongirl: Jag blev alldeles svettig... och han måste ju ha sett.

Bambi: Det var svårt. Det har varit många andra liknande situationer och det är hemskt.

Humlan: Han såg så allvarlig ut, nästan arg. Ett tag tänkte jag att det varit någon som valt den signalen av djävulskap. Det kändes inte som det var läge att skämta om det och jag tordes inte chansa.

Anonym sa...

Hårda utanpå och mjuka inuti...stämde på den personen i alla fall :O)
Jag skulle ha dött...jag kan inte hålla igen ett skratt om jag måste...det bara går inte.

Hoppas du fick sova skönt inatt

Monica med yffen sa...

Det var verkligen svårt att hålla sig för skratt och ikväll var jag rädd att han skulle komma tillbaka och att det skulle bli samma sak.

Jag sov skönt inatt. Äntligen!

Bloggblad sa...

Hemskt är det! Det händer ganska ofta i skolan att nån elev säger något som är helgalet och då får jag inte skratta...

När jag jobbade på hotellet hände nåt liknande. En lite märkvärdig sprätt som hette Kling eller Klang skrev jag (dödstrött) in som Kling Kling eller Klang Klang, vilket det nu var - och höll på att få sån där skrattnoja med tanke på hur "fin" han låtsades vara.

Visst är det skönt när man äntligen kan sova!!!

Monica med yffen sa...

Nu undrar jag förstås om det är samma Kling eller Klang som jag känner till...