måndag, augusti 28, 2006

Äkta kärlek

En gång, för sex år sedan, var det en kanin



Idag är det yffen och katten

7 kommentarer:

Tankevågor sa...

Jag tycker det är så härligt att barn får leva nära djur. Visst lär de sig massor av det, som att ta hänsyn, bry sig om osv. Jättefin tjej ni har!

Anonym sa...

Håller med Londongirl. Barn och djur är en bra kombination. Hade en gång ett dagbarn vars mamma tackade mig för att vi hade hund (berner sennen). Hennes son hade blivit mjukare till sättet och mera lyhörd. Hon trodde mycket var Nicole´s förtjänst. Sen sa hon även att dom skulle aldrig kunna ha hund eftersom dom jobbade borta hela dagarna.

Monica med yffen sa...

Londongirl: Dottern, yffen och katten ger varandra så mycket att det är helt makalöst. Yffen vet precis vilken tid hon kommer hem från skolan och börjar vanka runt, gnäller, hoppar upp och tittar ut genom det ena fönstret efter det andra. När hon sedan kommer är lyckan total. Det är härligt att se. Katten tar det lite lugnare men möter henne också i dörren. Och en hel del annat, förstås.

Gunnel: Nicole var så härlig. Jag förstår att hon gjorde mycket för barnens trivsel. Det var ju alltid också henne M såg fram emot att träffa när hon gick till er. Alltså, hon tyckte om er också men det var kul med Nicole. (Missförstå mig inte) ;)

mossfolk sa...

Vilka härliga bilder! Det går inte att ta miste på vad både katten och hunden tycker om sin lillmatte :)

Monica med yffen sa...

Det är mycket fina känslor där. :)

Anonym sa...

Nej nu blir jag sååååå besviken. Menar du att hon tyckte det var roligare att träffa Nicole. Jag gråter.

Du förstår att jag skojar hoppas jag

Monica med yffen sa...

Jag tror du vet att hon gillade er också. :)