Om det hade varit förra året Lena varit så "inne" i något som hon ikväll var i ett dataspel och jag hade sagt åt henne att det var läggdags, skulle hon ha sagt "åååååå nieeeet" samtidigt som hon hade haft glimten i ögat.
Det är inte så nu. När jag sa att det var läggdags, reste hon sig genast, skyndade att borsta tänderna och komma i säng.
Hon la sig och lyssnade på freestylen en stund och hon ler på bilden. Men hon ler inte med hjärtat som förr. Det är något sorgligt hos henne och jag vet inte vad det är...
tisdag, maj 30, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Det kommer nog ska du se. Det är en stor omställning för henne, det här.
Att lära sig språket via sånger är helt suveränt! (sade den gamla invandrarläraren...)
Jag hoppas du har rätt. Tänk om man kunde prata med varandra.
Om sånger gör susen, ska jag leta fram fler skivor med svenska texter. :)
Hon har landat i går och allting är nytt och så.. Det är inte lätt att bo på barnhemmet, jag bodde ju på internat och har dåliga minnen också.
Förra året var allt helt nytt och hon var blyg, men inte sorgsen.
Nu är hon ju förkyld. Det kan vara det som påverkar henne. Vi avvaktar lite.
Hon har ju precis kommit och säkert är det massor som rör sig i huvudet.
Spekulera kan man göra i all oändlighet, men är det något speciellt kryper det alldeles säkert fram så småningom! Säkert har du kanske skrivit det någon gång, men hur gammal är hon?
Du har så rätt. Och så är hon ett år äldre nu och kanske har blivit lite lugnare med åldern. Hon är 9.
Jag ska sluta grubbla.
Om det inte känns bättre om ngr dagar tycker jag som någon skrev tidigare, ta hjälp av en tolk.
Kan ju vara nåt litet hon funderar på, som lät kan avhjälpas om du bara vet. Du känner henne och "magkänslan" brukar jag lita på....
Jag har ett litet hum om vad det kan vara. Förra året hade vi semester, for runt och det hände något hela tiden. Nu går dottern i skolan, vi jobbar och inget är som då. Inte heller vädret. Men det blir bättre tider snart.
Vårt "berlinbarn" tyckte att allt var toppen första gången han kom som 10-åring. Sen kom han igen 2 år senare och förmodligen krockade hans superduperminnen med verkligheten. Han verkade besviken på allt.
Tänk hela det här året när Lena gått och drömt och längtat - och så är Paradiset "som vanligt" och det är vardag. Och den här gången fattar hon ju mer av att hon ska hem igen. Tidsbegreppet - 3 månader - är säkert luddigt. 3 dagar, 3 veckor? Är det idé att rota sig?
Ta det lugnt, du! Och sjung! Om hon hittar nån favorit bland t.ex. Pippi-låtar, kommer hon att lära sig utantill snabbt och få mängder av gratisord.
Jag tror hon kommer att bli den glada tjejen igen bara hon har fått boa in sig ordentligt. Visst kan förkylningen påverka henne. Vi vet själva hur dan man känner sig när det är som värst.
Bloggblad och Gunnel: Ni har säkert rätt båda två. Det finns nog en hel del orsaker. Och hon är hostig och snuvig, det gör mycket därtill. Det har bara gått två dagar, hoppas det löser sig.
Skicka en kommentar