Vilket förtroende! Så klart vi kan.
Ikväll kom han, med sin utebur och allt och nu finns han ute i trädgården.
Och det var trots allt där han föddes en gång i tiden. Undrar om han känner igen sig...
torsdag, september 14, 2006
Gäst i trädgården
För några veckor sedan fick dottern ett mail från en tjej på skolan. Hon skulle resa bort och både hennes morfar och kompisar hade erbjudit sig att ta hand om hennes kanin. Det ville hon inte. Hon undrade om dottern och jag kunde ta hand om honom i tio dagar.
Vilket förtroende! Så klart vi kan.
Ikväll kom han, med sin utebur och allt och nu finns han ute i trädgården.
Och det var trots allt där han föddes en gång i tiden. Undrar om han känner igen sig...
Vilket förtroende! Så klart vi kan.
Ikväll kom han, med sin utebur och allt och nu finns han ute i trädgården.
Och det var trots allt där han föddes en gång i tiden. Undrar om han känner igen sig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Men så söt den är. Han har kommit hem till "mormor" och kommer att njuta varenda dag.
Du bodde granne med honom förut. :)
Han är lik våran men Hugo är hermelin..katt höll jag på att skriva! Kanin ska vara..
Är Hugo också isabellafärgad? Just nu fäller Humle och mer av det grå har kommit fram.
Vilken liten sötnos!
En liten fining! Som fick komma "hem" och mysa lite... Såg om familjehem kontra jourhem. Starkt av er, kanon! Jag önskar att vi hade den harmonin och lugnet i vår familj att kunna ställa upp på det sättet.
Londongirl: Ja, han är söt. Och så otroligt uttrycksfull. Visar hur han vill ha det.
Batbut: Han är sååå mysig, lille Humle.
Lugnet kommer med åldern på barnen, vänta bara...
Haha..den tanken for genom huvudet på mig. För hon är go (var i allafall det då) väldigt go med sin lilla vän.
Ja, hon är otroligt go med honom. Tänk, om alla kaniner kunde ha det så bra som han har det.
Skicka en kommentar