Jag har haft problem med heshet en längre tid. Inte bara att jag är hes utan ofta tappar jag helt rösten på jobbet. Häromdagen upptäckte jag en knöl i svalget. Det gör inte ont men tar emot när jag sväljer. Och jag gjorde vad man inte ska göra – surfade runt på Internet för att hitta en förklaring.
Jag fick veta att stället där knölen sitter, kallas bakre gomväggen och jag kunde inte hitta någon annan förklaring än att det är en tumör. Alla symptom stämmer förstås. Jag kan naturligtvis inte släppa den tanken och tror förstås det värsta. Varför kan jag inte låta bli att surfa runt för att hitta en diagnos…
Nu har jag fått bråttom att redigera boken om pappa, som jag bestämt mig för att ge ut på egen hand, och hinner inte vara ute i bloggvärlden så mycket.
På torsdag ska jag till läkare och förhoppningsvis få besked. Hoppas att det bara är något bagatellartat...
tisdag, september 19, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Ta hand om dig.
Lycka till med boken *håller tummarna*
Kramar
Ha hand om dig! Håller tummarna att det är positiva och lugnande besked som läkaren kommer med!
Anne-Maj och Humlan: Vad gulliga ni är! Det värmer.
Jag har en uråldrig läkarbok som är rätt kul - det mesta där är dödligt... så om jag lider av hybris brukar jag kolla i den.
Det är inte den sortens stressklump som jag brukar få? Min är så påtaglig att jag inte kan svälja alls - fast det finns inget där. Och nu när jag stressar mindre känns den sällan.
Jag ska läsa lite till ur manuset så du får lite mer att göra :) Nu när jag äntligen fått lugn och rol
Bra att du går till doktorn! Jag är hopplös på att söka hjälp när jag är sjuk.
Jag håller tummarna för att du snart är frisk igen! KRAM
Inte måla faan på väggen! Håller alla tummar & tår för bra svar på tordag! *kramar om*
Det är nog ingen större fara...men det är bra att du har kontaktat läkaren. För det säger vi oftast att andra ska göra men sen när vi hittar något konstigt själv säger i alla fall jag "det blir nog bra"
Bloggblad: Jag tror allt jag hittade på nätet också var dödligt. Nej, förresten, om tumören satt i övre halsen var prognosen bättre... Syns din stressklump? Här är det alltså en knöl som "drar" i gommen så att den är alldeles sned. Den är hård och skaver. Och på kvällarna är jag väldigt hes. Till och från har jag ingen röst alls.
Jag jobbar med manuset för fullt men ikväll har jag varit på familjehemskurs. Jag ska sätta mig med dina synpunkter alldeles nu.
Londongirl: Jag slängde mig på telefon och ringde läkaren efter att ha läst allt på nätet. :).
Tack, vad gulligt av dig!
Bambi: Just nu gör jag nog det - målar fan på väggen. Jag får lugna ner mig lite, det är en hel dag kvar tills jag kommer till läkaren.
Det värmer! Tack!
Gunnel: Jag tordes inte vänta med att kontakta läkare den här gången.
I vanliga fall tänker jag att "det blir nog bra" men jag har rökt så länge att jag blir riktigt orolig...
Usch, surfar man runt och letar diagnoser hittar man till slut symptom på nästan varenda sjukdom...
Som alla andra kramar jag förstås tummen för att läkarbesöket bara ger positiva besked!!!
Och inte bara det... När jag ringde och beskrev symptomen för sköterskan, sa hon "du borde få komma snabbare, men vi har ingen tid förrän på torsdag". Plus allt det jag hittade på nätet förstås.
Tack! Jag hoppas att din tumme gör susen. :)
En tumme från Skåne finns också för Dig!!
Å, tack! Vad snällt!
Skicka en kommentar