Ridning för dottern ikväll och den här gången följde yffen med, vilket han gör ibland och han sköter sig alltid väldigt bra på läktaren.
Idag märkte jag att folk tittade extra mycket på oss. Ett gäng småtjejer viskade och pekade, några andra vände sig om gång på gång och det var ett fasligt viskande överallt. Jag började kolla min klädsel, om byxorna spruckit eller om det var något annat fel. Det var så tydligt att det var oss det viskades om.
Senare fick jag veta vad som sades. Innan vi kom dit hade tydligen en hund jagat en katt på läktaren och fått alla hästar i manegen att skena runt med nybörjare i sadlarna. Och yffen var den enda hunden där just då... Den skyldige hade åkt därifrån.
Stackarn, yffen som aldrig skulle jaga en katt fick ut för det...
torsdag, oktober 19, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Men!!! Stackars er...
Men stackars lilla Yffen....men vilken fin bild! Kommer att tänka på "Tjuren Ferdinand" som sitter och luktar på blommorna. :)
Anne-Maj och Londongirl: Ja, visst är det synd om stackars yffen nu... Att bli sedd som en kattjägare...
Jag letade fram en bild där han ser oskyldig ut, vilket han ju är. :)
Stackars lilla voffsingen.
Mamsen: Ja, visst är det! :)
Hihi, stackars Yffen. Min hund har sprungit både en och två gånger i ridhuset. Jag tror att han bara vill testa elevernas balans :P
Va...trodde dom att det var Lillebror. Du om dom inte passar sig så får du skrämma dom med att jag kommer och tar hand om det här :O)
Karin; Det kanske var just det den här hunden och katten gjorde då. Testade nybörjarnas balans. :)
Gunnel: Ja, kan du tänka! Om de viskar och pekar en gång till, ringer jag efter dig. Jag lovar.
Skicka en kommentar