men det var inte riktigt som vanligt ändå. Han var nämligen inte ensam. En mindre, blyg groda, gjorde honom sällskap.
Även den grodan tog sig ett bad, men bara en kort stund, innan de hoppade vidare.
Vilka lustiga djur! :)
~~
Ikväll fick vi också veta att alla grannens kattungar nu är tingade. Trots att det var bestämt att vi inte skulle ha någon, kände jag... sorg?
Dottern och jag har surfat runt och tittat på norska skogkattsidor och kommit överens om att Londongirls katter är absolut finast av alla vi såg. Kanske vi ska starta operation övertalning av K, så här i god tid innan vintern då hennes katt får en kull...
13 kommentarer:
Jag frågade sonen om han inte ville ha en katt som sällskap... KATT???? Vi hade glömt att han varit rädd för katter sen barnsben.Ha. Vi insåg det komiska i att inte våga gå innanför dörren när han kommer hem från jobbet...:)
Men om han hade katten från att den var liten, skulle han säkert inte vara rädd för den.
Klart ni skall ha katt! Katter är livet!
Vi vill så gärna... Sedan är det K som måste övertalas och det kan ju faktiskt gå när man har tid på sig.
Men vår katt... Det är henne jag är osäker på. Om hon inte accepterar den nya och det aldrig, aldrig blir bra. Hon gillar inte andra katter och fräste till och med åt kattungarna.
Och yffen förstås...
Det är mycket att fundera på...
Klart att grodorna kommer till er damm när ni har en sådan där sevärdhet där. En sådan jättegroda vill de väl inte missa :)
Har hon gått och blivit kär...grodan. För visst är det så att honorna är störst.
Vad det gäller katt så är det så sagt inte säkert eran katt tolererar en ny. Våra katter, mor och dotter, fungerar tillsammans...men Mysan är inte glad åt Skårpan. Morrar och blir allmänt sur när hon närmar sig. Men ibland far f-n i henne och då ska hon minsann leka med henne. Men som sagt...nu bor hon hos Evelina. Båda katterna har blivit mycket keligare sen hon flyttade. Var och en på sitt håll
Katter, ja de har min yngste ett gäng också, tror de flesta hittat "dit där de ska bo sedan". Själv är jag ingen kattmänniska, men älskar hundar. Så jag håller mig till dem, oh har dessutom en unge som är allegisk, så skaffar jag katt får han svårt att hälsa på oh de vill jag ju inte.
Ha de gott!!
Anki
Karin: Det har jag inte tänkt på - jag är så van att se den där jättegrodan flyta runt där, att jag inte tänker på att det faktiskt är en groda... :)
Gunnel: Kanske är det en liten blyg kille hon har med sig? De är i dammen just nu också.
Det vore ju hemskt om man skaffade en ny katt och det aldrig fixade sig mellan katterna. Vi får ta oss en ordentlig funderare på det här.
Anki: Det finns tydligen en kattras, sibirisk katt, som många allergiker klarar av. Just idag har dottern fått för sig att det är en sån hon vill ha. Då kan även hennes allergiska kompisar träffa katten, tänker hon. :)
Visst är de fina mina Trasseltassar! Blir så glad när jag läser att ni tycker det också. :D
Ja, finare skogskatter har jag faktiskt aldrig sett! :)
Vilken söt kattunge! En sådan liten hade nog blivit skrämd av våran store hund. Det finns inget ont i honom, men däremot en stor mängd nyfikenhet som gör att han ska fram och nosa på allt och alla. Kolla in Yambo på min blogg under kategorin Hunden Yambo.
Ha det gott!
Grodor är jag inte så förtjust i, jo kanske den vita i erat bad. Katter tycker jag om men är allergisk mot - tyvärr. Lycka till med ev.kattköp!
Junitjej: Jag ska genast gå in på din blogg och kolla.
Eva: Tack. Jag hoppas vi inte gör något dumt nu... Känner mig fortfarande lite osäker.
Skicka en kommentar