Dricks

Jag brukar inte vara uppe den här tiden. Allra helst inte när jag gick och la mig för fyra timmar sedan. Dottern hade skrivit en lapp till mig när jag kom hem från jobbet igår. Där stod ”Väck mig kvart över sex. Vi börjar halv åtta imorgon”.

När jag tittade på hennes schema stod där att de började halv nio. Sovmorgon, alltså. Å andra sidan visste jag inte om det var något speciellt just idag så jag gick upp kvart i sex för att äta frukost innan jag väckte henne. Och när jag sedan väckte henne, berättade hon att kompisen sagt att de började halv åtta. Hon hade alltså inte kollat schemat själv.

Så nu får hon sova en timme till men det kan inte jag. Visserligen är jag dödstrött efter ett totalt kaos på jobbet igår kväll men när jag väl har gått upp, har jag svårt att gå och lägga mig igen.

Kaos, ja. Sju timmars kaos på jobbet. Nonstop. Det kändes som om vi var tre personal för lite. Massor av kunder, strulande kassaapparater och allt som kunde gå fel, gjorde just det.

Det är som om man får bomull i huvudet efter så många kunder, som om man skärmar av på något sätt. Efter några timmars stressigt kassaarbete ropade jobbarkompisen bakom mig:

”Monica, tar du dricks?”

Jag vände om för att förvissa mig om att jag hört rätt. Och hon sa samma sak igen:

”Tar du dricks?”

Och jag tänkte att hon också var överarbetad, helt slut, och inte själv visste vad hon sa. Naturligtvis svarade jag övertygat nej. Dricks i en mataffär… Vad menade hon?

När jag sedan såg att hon reste sig, lämnade sin kö och var på väg in i postrummet, gick det upp för mig vad hon sagt. Hon gick för att hämta trisslotter. Och det var just det hon hade frågat:

”Har du triss?”.

Och i min kassalåda hade jag en hel hög trisslotter.

Det är så det kan bli när man har för mycket runt sig…